Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 4 juni 1931 - Händelser och spörsmål - »Beredskapsarbeten» i England - Den engelska jordskatten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
376 Händelser och spörsmål
nu verkligen skulle visa tecken på att så sakta gå tillbaka. Man har trott
sig kunna konstatera, att siffrorna förbättrats i snabbare takt än vad
säsongen i och för sig kunnat ge anledning att antaga. Otvivelaktigt äro
dock arbeten i betydande omfattning fortfarande av stort behov, och det
är icke sannolikt, att regeringen kan få anledning att minska på de
planerade åtgärderna, som ju dessutom till väsentlig det äro av produktiv
natur.
Den engelska Då det engelska budgetförslaget för nästkommande
bud-iordskatten £etår för några veckor sedan framlades i underhuset av
finansminister Snowden, omnämndes även i korthet ett
förslag till jordskatt. Den skulle icke införas så att den gav någon
inkomst till nästa budget utan först om ett par år. Närmare detaljer
lämnades emellertid icke då, men sedermera har Snowden givit huset del av
förslagets detaljer.
Man kan knappast påstå, att förslaget innehåller någonting så
sensationellt, att det motiverar Snowdens patetiska utrop, att jorden givits
av vår herre till bruk icke blott för hertigar utan för alla hans barrt
eller att avsikten vore att ta itu med en stor social orättvisa på ett
effektivt sätt och att man begär, att jordägarna skola ge åt Cesar vad
Cesar tillhör. I själva verket visade skatten sig helt enkelt innebära en
avgift på den förmögenhet, som ligger nedlagd i jordegendom.
Såsom redan i budgettalet meddelades skall skatten utgå med en penny
per pund, d. v. s. 6,5 öre per 18 kronor. Det gör omkring 0,4 % på
jordens värde eller efter en beräknad avkastning av 5 o/o om året
ungefär 7 à 8 % av inkomsten. All jord drabbas emellertid icke. Jord
under plog, handelsträdgårdar och småtomter bli fria. Dessutom
undantagas smärre jordinnehav. Skattskyldigheten inträder nämligen först1,
om den beräknade skatten uppgår till 10 shillings vilket svarar mot ett
jordvärde av 120 pund eller i svenskt mynt omkring 2*160 kronor.
Denna bestämmelse medför att praktiskt taget alla sådana tomter, som
innehavas av arbetare, gå fria.
Förslaget anses emellertid icke kunna föras in i budgeten före år 1933
—34. Skatten förutsätter nämligen en värdering av Englands jord, vilken
är uppdelad på mellan 10 och 12 miljoner skilda enheter. Man skall
börja värderingen först nästa oktober. Denna taxering blir sedan gällande
för fem år framåt, varefter nyvärdering måste vidtagas. Som grund för
värderingen skall läggas det pris, som jorden skulle betinga, om det icke
funnes några byggnader på den.
Sin största betydelse torde jordskatten få däri att en ny taxering
skapar grund för en annan kommunal beskattning. Däremot synes det
framförda skälet, att jordräntan stegrar priset på varje producerad
artikel och varje gjord tjänst och dess särskilda beskattning därför
önskvärd, vara mer än tvivelaktigt. Det har åtminstone hittills varit en er*
känd sanning, att jordräntan betingas av priset och icke tvärtom, vilket
visserligen icke är någon anledning att icke beskatta den, ty det är bl. a,
otvivelaktigt riktigt, att varje barn som föds bidrar till en stegring av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
