Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1 sept. 1931 - Gustaf Alegård: Folkräkning och familjestatistik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKRÄKNING OCH
FAMILJESTATISTIK.
Av GUSTAF ALEGÅRD.
De folkräkningsblanketter, som utsändes här på hösten 1930, ha
satt myror i huvudet på en del gott folk — ovana som vi äro vid så
pass direkta folkräkningar — och hos en del tidningsskribenter
utlöst massor av s. k. kvickheter ("folkräkningsfåneriet",
"mantalsvansinnet", "folkräkningsfarsen" m. m. dylikt). Det mesta av denna
journalistik har ju varit ovederhäftig smörja bottnande i rena
okunnigheten! och åtrån att göra sig lustig över allt vad statistik och
blanketter heter. Ett gott exempel ha vi i den författare, som påstod,
att i intet annat land än Sverge skulle man kommia på idén att vräka
så mycket pengar i sjön för ett sådant ändamål. Tråkigt nog för
denne herre är Sverge antagligen det land, som har sin folkräkning
ordnad på billigaste sätt: man beräknar att den kommer att kosta
cirka 24 öre pr inv., vilket är avsevärt mindre än vad något annat
land måste kosta på sig.
Emellertid ha också en del allvarliga och vägande anmärkningar
mot folkräkningsblanketterna gjorts. Hit får man då särskilt räkna
förebråelserna för den bristande sekretessen samt frågan rörande
konfessionen. Men så har man också ofta uttryckt förvåning över
frågorna om barnen, vilket visar, att man i allmänhet ej har klart för
sig vad det gäller att utforska genom denna frågvishet. Kanske
kunde ett par upplysande ord härom därför vara på sin plats.
I dessa nativitetsminskningens tider är det givetvis av största vikt
att man har verklig kännedom om hur fruktsamheten ligger till, på
vad sätt den minskats och de orsaker, som antagligen ligga till grund
härför. När man i allmänhet talar om nativiteten, använder man
oftast det s. k. födelsetalet, d. v. s. antalet födda barn pr 1,000 inv.
Detta tal är givetvis ingen god och tillförlitlig mätare på vad vi
ofta vilja ha reda på nämligen den genomsnittliga fruktsamheten.
Födelsetalet är ett bråk med antalet födda barn i tälj aren och
landets medelfolkmängd i nämnaren (det hela sedan multiplicerat med
1,000 för att få promilletalet), det giver oss följaktligen endast en
bild av det relativa naturliga befolkningstillskottet. Däremot är det
ingen god mätare på fruktsamheten, ty det är givet att det är i hög
grad beroende av en del ganska ovidkommande storheter, t. ex.
befolkningens ålderssammansättning, antalet kvinnor i förhållande till
antalet män samt i synnerhet det relativa antalet gifta kvinnor, bland
vilka vi ju i största utsträckningen ha att söka de verkliga
barnproducenterna, om man så får uttrycka sig (cirka 85 %). För att
undvika en del av de ovannämnda olägenheterna har man från
nämnaren, medelfolkmängden, eliminerat bort en del störande faktorer;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
