Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1 sept. 1931 - Gustaf Alegård: Folkräkning och familjestatistik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Folkräkning och familjest atistik 421
först och främst männen, vidare alla ogifta kvinnor samt slutligen
alla gifta kvinnor över 45 år, alltså de som i stort sett äro utanför
fruktsamhetsåldern, samt från täljaren, barnantalet, tagit bort de
barn, som fötts utom äktenskapet. Vi få på så sätt ett tal, som
brukar kallas det äkta fruktsamhetstalet och som visar antalet födda
barn per 1,000 gifta kvinnor i fruktsamhetsåldern. Detta uttryck
är en acceptabel mätare på den äktenskapliga fruktsamheten och väl
lämpat för såväl internationella jämförelser som för jämförelser med
gångna tider. Sedan går det ju att analysera vidare så att man får
fram t. ex. äkta fruktsamhetstalet för de olika åldersklasserna av
gifta kvinnor, i vilket fall man alltså erhåller ett uttryck för den
proportion, i vilken varje åldersklass gifta kvinnor föder barn, med
andra ord fruktsamhetens intensitet inom varje sådan åldersklass.1
För att visa att vårt beryktade låga födelsetal åtminstone icke
enbart beror på låg äktenskaplig fruktsamhet skola vi i förbigående
kasta en blick på det relativa antalet gifta kvinnor i olika länder.
År 1920 hade Sverge 93,i gifta kvinnor per 1,000 inv., medan t. ex.
Norge hade 93,6, Schweiz 104,2, Holland 109,2, Danmark 111,3,
England 121,3 och U. S. A. 141,9. Endast Finland hade lägre siffra
än vi, nämligen 92,o. I detta förhållande kunna vi alltså finna en
av de många faktorer, som inverka på vår nativitetssiffras ringa
storlek jämfört med andra länders.2 Härtill bör dock anmärkas, att
om vi jämföra nämnda tal med äldre tiders i vårt land, så blir
resultatet annorlunda: den nämnda siffran är nämligen den högsta vi haft
sedan 1870-talet, och slutsatsen vid en tids jämförelse skulle alltså
bli, att den äktenskapliga fruktsamheten i vårt land sjunkit mera än
som framgår av födelsetalets minskning.
Befolkningsstatistiken kan dock omöjligt vara tillfreds med enbart
födelse- och fruktsamhetstal. Man saknar framförallt en så
fundamental uppgift som det genomsnittliga antalet barn inom de
bestående äktenskapen och olika härmed sammanhängande kombinationer.
Dessa s. k. familjestatistiska uppgifter har man i ett flertal länder
och större städer kunnat erhålla genom direkta förfrågningar vid
folkräkningarna, vilka som bekant utomlands ske genom direkt
räkning av befolkningen genom frågeformulär, oftast utdelade, upp-
1 För fullständighetens skull bör här också omnämnas det på senare ^4er
framkomna begrepp, som kallas n ett ore produktionstalet, vilket (kanske i/ viss~""
mån felaktigt) tillskrives Kuczynski. Detta tal änger, huru många levande
födda flickor, som genomsnittligt födas av varje kvinna under hennes
dirukt-samhetsperiod, varvid hänsyn tagits till de genom döden avgångna. Ta/et bör
följaktligen vara i för att befolkningsnumerär en skall bibehållas. — En kritik
av detta tal samt för övrigt en intressant framställning av fruktsamJie^ßfOr^
blemet finnes i en artikel av professor S. D. Wicksell i Ekonomisk Xrø&jft"
1930. / f</:K.
2 Prof. Wicksell har i den ovan nämnda artikeln visat, att dp ^eàisltà
hustrurnas fruktsamhet är högre än de franska hustrurnas och att; vår mi^j^
rande äktenskapliga fruktsamhet i själva verket förslår för släktets/ förökning,
om man blott finge räkna med en någorlunda genomgripande fiorbättring i
giftermålsintensiteten. /
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
