Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1 sept. 1931 - Händelser och spörsmål - Kapitalets koncentration - Landsorganisationens kongress
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
434 Händelser och spörsmål
och de arbetande på ena eller andra sättet få sitt ord med i laget, att
en planhushållning genomföres, även om den går i kapitalismens tecken.
Få, om ens några länders fackföreningsrörelse, har
under efterkrigstiden utvecklats så kraftigt som den
svenska. Trots omfattande arbetslöshet har under det senaste
decenniet Landsorganisationens medlemsantal ständigt
ökats. Om man håller sig till den tid, som förflutit, sedan
Landsorganisationens kongress sammanträdde 1926, finner man att ökningen utgjort
icke mindre än 148,886 eller 26,5 o/o. Då kongressen sammanträdde i
början av augusti månad innevarande år, rapporterades 563,745
medlemmar enligt uppgifterna för maj månad. Antalet fackföreningar, anslutna
till Landsorganisationens förbund, har under fyraårsperioden ökats med
1,157. Till en del beror ökningen av antalet fackföreningar och
medlemmar därpå, att fyra förbund, som tidigare stått utanför
Landsorganisationen, gått upp i densamma, nämligen Elektriska arbetarförbundet,
Sjömansunionen, Postmannaförbundet och Lantarbetarförbundet.1 Deras
sammanlagda medlemsantal utgör dock endast en ringa del av det antal
nya medlemmar, som tillförts Landsorganisationen under dessa år. Även
det ekonomiska underlaget för fackföreningsverksamheten har stärkts
betydligt. Medan till Landsorganisationen anslutna förbunds
kapitalbehållning i slutet av år 1926 utgjorde 24,508,923 kronor, var den i slutet
av år 1930 55,084,411 kronor. Per medlem räknat var kapitalbehållningen
förstnämnda år 59,07 kronor och sistnämnda år icke mindre än 99,53.
Det understöd som förbunden under dessa fyra år utbetalat till av strejk
eller lockout berörda medlemmar belöper sig till 18,792,956 kronor och
arbetslöshetsunderstödet har utgjort 13,425,678 kronor.
Den styrka och stabilitet, som dessa uppgifter ur Landsorganisationens
statistik återspegla, satte sin prägel på kongressen och dess förhandlingfar.
Något utrymme för den demagogi, som så flitigt odlats av
kommunisterna, fanns icke i kongressens förhandlingar; dessa präglades alltigenom
av sans och saklighet. Trots kommunistpartiernas braskande agitation i
samband med valen av kongressombud var det kommunistiska inslaget i
kongressen mycket sparsamt. I motsats till vad fallet var, då kongressen
sammanträdde 1922 och 1926, hade den s. k. oppositionen mycket små
möjligheter att göra sig gällande, vilket icke blott berodde på dess få-»
tåliga representation utan även på de kommunistiska representanternas
brist på talang. Betecknande är att de char ge debatten endast tog ett par,
tre timmar i anspråk denna gång, under det att den vid föregående
tillfällen lade beslag på en stor del av kongressens arbetstid. Den
allvarligaste anmärkningen mot Landssekretariatet gällde dess hållning under
oroligheterna i Ådalen, men den anmärkningen kom icke från
kommunistiskt håll, där man tvärtom tycktes vara angelägen om att icke i onödan
komma in på ådalstragedin, medveten om att man på det hållet icke
kunde stå till svars för den ansvarslösa och bedrövliga roll som kommu-
1 Efter den 31 maj i år ha även Telegraf- och Telefonmannaförbundet
samt Skorstensfejeriarbetarförbundet anslutit sig.
[-Landsorganisationens-]
{+Landsorgani-
sationens+}
kongress.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
