Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1 sept. 1931 - Händelser och spörsmål - Spaniens Cortes - Bulgariska valet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 447
dessa grupper, som sedan allmänpolitiskt skilde sig i höger och
vänster. Även i Galizien, Biskaya-provinserna och delvis i Andalusien
förekommo dylika självständighetspartier.
Valet fick nedanstående utgång, därvid dock endast 464 platser
äro fördelade. En del kandidater valdes nämligen på flera ställen och
något val har varit tvistigt.
Monarkister ........................ 3
Högerrepublikaner ............... 28
Agrarer .............................. 19
Republikanska alliansen ...... 145
Socialradikaler ..................... 56
Socialister........................... 114
Oberoende ........................... 14
Katalaner ........................... 42
Galizier .............................. 22
Basker .............................. 16
Övriga ................................. 5
Summa 464
Resultatet blev sålunda, att socialisterna blevo cortes största parti
och de fingo också besätta talmansposten, vilket de gjorde med förre
partiordföranden, prof. Julian Besteiro. Slår man samman radikalerna
av olika schatteringar blir ju dock den gruppen avsevärt större än
socialistpartiet, men en öppen fråga är ju hur pass långt dessa radikaler
kunna fullfölja en enhetlig politik. Än så länge har man varit
tämligen enig och detta också med socialistpartiet.
Några röstsiffror ha icke meddelats för landet i sin helhet och det
skulle i varje fall vara omöjligt att få fram summor för de olika
partierna, då olika former av allians ju på de flesta håll praktiserades. De
nu sittande cortes livslängd kommer ju heller icke att bli lång, då
dess uppgift är fylld, sedan landet fått en ny författning. Om få
månader kan man därför vänta nytt val och då till ordinarie cortes,
Man får då också räkna med en ny vallag och bl. a. rösträtt även för
kvinnor. Så värst mycket skulle därför de senaste röstsiffrorna icke
säga, varken om ställningen nu eller som jämförelseled senare.
Bulgariska Demokratiska ententen satt vid makten i Bulgarien i gott
va| och väl åtta år eller alltsedan den 9 juni 1923, då agrar-
partiets statsminister Stambulisky störtades genom en kupp
och mördades, och ända till valet den 21 juni i år, då majoriteten i
sobranjen kastades om. Ententens första ministerchef var prof. Zankov,
som emellertid 1926 efterträddes av en annan professor, macedoniern
Liaptsjev, som därefter med ett kort avbrott förra våren, då
demokraternas ledare Malinov misslyckades att bilda regering, suttit tills han
nu tvingades att ,avgå.
Det torde icke kunna bestridas, att den härskande regimen
genomfört åtskilliga nödiga och nyttiga ting. Förhållandet till grannarna
har förbättrats, tiotusentals flyktingar ha skaffats jord och hem, det
bulgariska myntet, leven, har stabiliserats, men samtidigt ha de
borgerliga friheterna varit starkt kringskurna, så att man från motståndarhåll
tålat om halvfascism. Landet har emellertid liksom andra drabbats av
krisen och de ekonomiska förhållanjdena ha varit svåra och ha känts
ytterligare tryckande på grund av den krigsskadeersättning, som skolat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
