Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 30 sept. 1931 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45Ö Ih- och utnkéå
guldmyntfoten som en garanti för en någorlunda stadig prisnivå ellef
som ett skydd för våldsamma växlingar i penningvärdet. Man
behöver bara erinra om att de svenska partipriserna från mitten
av 1929 till mitten av 1931 fallit från ett indextal av 140 till 110,
d. v. s. med över 20 %,
PRISNIVÅNS STABILISERING har emellertid inte varit det
enda och knappast ens det främsta skälet för att binda ländernas
penningväsen vid guldet. Att guldets värde tidigare varit
underkastat förändringar, var ju inte okänt, och någon full säkerhet för
framtiden kunde alltså inte föreligga. Men man har ansett att den
därmed förbundna olägenheten finge tagas med i köpet för att vinna
det stora målet att ha en allmänt erkänd internationell värdemätare,
som kunde underlätta varubytet mellan länderna genom att skapa
fasta växelkurser för deras olika valutor. Om myntenheten i ett
land är bestämd till att vara lika med ett gram guld och myntenheten
i ett annat att vara lika med två gram guld, måste det sista myntet
alltid vara värt dubbelt så mycket som det första, sålänge
centralbankerna i de båda länderna äro skyldiga att lämna ut guld i utbyte
mot sina egna sedlar och att lämna ut sina egna sedlar emot guld.
Sålänge man kan gå till riksbanken med sina svenska sedlar och för
3: 75 få så mycket guld, att man därmed kan lösa till sig en dollar,
skulle det inte falla någon in att köpa dollars direkt för svenska
pengar och därvid betala ett pris av t. ex. 4 kronor. Och amerikanen
som behöver svenska kronor för att betala, vad han köpt i Sverge vill
inte ta emot bara 3: 50 för sin dollar, om han vet att han för
den kan få så mycket guld, att svenska riksbanken måste ge honom
i utbyte 3:75 i svenska kronor. På det viset håller guldmynt foten
de olika ländernas pengar i ett fast förhållande till varandra, och
nyttan därav för den internationella köpenskapen är påtaglig. Men
man får uppmärksamma, att denna uppgift för guldmyntfoten är
något helt annat än uppgiften att hålla prisnivån någorlunda stabil,
d. v. s. att bevara pengarnas köpkraft gentemot varorna. De kunna
stiga i pris eller falla i pris, alltså pengarnas värde förändras, fastän
växelkurserna fortsätta att vara fasta. Guldmyntfoten garanterar
bara genom de fasta växelkurserna den lycka eller olycka, som ligger
däri, att vi alla gå till väders gemensamt och till botten gemensamt,
att alltså alla länder med guldvaluta broderligt dela varandras öden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
