Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 30 sept. 1931 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
452 In- och utrikes
DÅ ETT LAND SLÄPPER GULDMYNTFOTEN, fråga sig
gärna dess medborgare likaväl som utlänningarna, om detta betyder
ett definitivt farväl till guldet eller endast en tillfällig suspension i
avsikt att så snart förhållandena medgiva det, vända tillbaka och
åter göra sedlarna iniösliga i guld. Denna fråga innesluter en
tvetydighet eller oklarhet, som behöver undanröjas. Vanligen menar
den som talar om att återvända till guldmyntfoten, ett
återupptagande av inlösningen med samma mängder guld som förut, d. v. s. till
den gamla "guldpariteten". Men guldmyntfoten kan ju också
återställas genom skyldigheten att inlösa sedlarna till en annat, väl
sannolikt lägre guldvärde. Frågan om guldets framtid såsom
grundval för penningväsendet är sålunda inte avgjord i och med
slutsatsen, att pundet eller kronan inte ha utsikter till att återvinna sitt
förra värde i guld. Den tankegång som kommer till uttryck
runtom i världen, att frågan om penningväsendets framtid nu måste
tagas upp till internationellt övervägande, därför att världen inte kan
undvara en någorlunda fast och gemensam värdemätare, innehåller
sålunda inte någon förhandsståndpunkt i problemet "fri valuta" —
d. v. s. fri från guldet — eller "något slags guldmyntfot". Det är
mycket möjligt att det senare fortfarande är att föredraga, om man
endast kan skydda sig mot en upprepning av de sista årens händelser
och överhuvud taget mot starka växlingar i guldvärde och prisnivå.
Men även om en guldmynt fot på det viset skulle bli resultatet,
tjänar det just nu ingenting till att spekulera över de olika valutornas
framtida värde i guld och ännu mindre att nu söka för den svenska
kronans del fixera ett sådant värde, som det sedan bleve vår
uppgift att söka fasthålla. Ha vi nu en gång kapat ankartåget, tala alla
skäl för att segla efter annan kurs än någon viss guldparitet, ända
till dess det gamla ankarfästet själv upphört att vara i drift. Lika
litet synes det kunna bli tal om att söka följa pundet i de växlingar,
det av olika, oss ovidkommande skäl kan bli utsatt för. Återstår
alltså tillsvidare knappast någon annan riktlinje, än den redan av
riksbanksledningen valda, att styra vår egen prisnivå och
"upprätthålla kronans inre köpkraft". Man skall bara inte vara okunnig om
att denna formulering innesluter olösta problem, och att även detta
mål kan fattas olika.
ATT UPPRÄTTHÅLLA PENGARNAS KÖPKRAFT måste ju
betyda att se till, att man för dem erhåller i utbyte lika mycket som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>