Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 30 sept. 1931 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
In- och utrikes 455
lägre utlandsvärdering. Om produktionens storlek här är direkt
beroende av priserna, så att lägre försäljningspriser i det nuvarande
läget verkligen leda till ökad avsättning och ökad produktion, bör
ju även en relativt ringa prisförbättring genom kursfallet i kronor
betyda mera än varje lönereduktion, som i praktiken kunnat vara
påtänkt. Varje anpassning av produktionskostnaderna efter en
sjunkande prisnivå innebär nämligen en alldeles oproportionerlig press
just på arbetslönerna, därför att övriga kostnader, särskilt
kapitalkostnaderna inte följa med i prisfallet. En prisstegring fördelar i
alla händelser bördan så, att även ägarna av det lånade kapitalet
få vara med och släppa till det som företagarna kräva som ett
minimum av vinst för att hålla verksamheten i gång.
ÄVEN DE STORA SPARSAMHETSAKTIONERNA måste
tagas i förnyat övervägande. Det sista halvåret ha vi fått vara med
om en upprepning av samma skådespel som under tidigare
konjunkturväxlingar. Medan tiderna äro "normala" eller "goda",
resonerar man lugnt och sansat om nödvändigheten att möta en depression
g»enom utvidgad verksamhet från det allmännas sida. Då den
enskilda företagsamheten slappnar, böra stat och kommuner rycka in för
att i någon mån utjämna. Allt praktiskt förstånd och den mesta
teoretiska sakkunskapen tycks vara ense därom. Men när
lågkonjunkturen varat tillräckligt länge, brytas de av förståndet resta dammarna
ner och sparsamhetspaniken regerar. Det engelska
nedskärningsprogrammet visar styrkan hos denna panik, och det sista halvårets
diskussion i vårt eget land bär samma vittnesbörd om förmågan att
varken lära eller glömma. Man kan möjligen invända, att läget är
ett annat under en vanlig konjunkturdepression än i en situation,
då man står inför nödvändigheten av en anpassning till en ny och
lägre prisnivå. I det senare fallet blir det inte längre tal om
utjämning mellan verksamheten under goda och dåliga tider, utan
målet måste vara en jämkning av alla i pengar uttryckta inkomster, och
det kan endast ske genom pressen från ett lamslaget näringsliv och
en massarbetslöshet som får göra sitt hårda men oundgängliga verk.
Är detta verkligen motiveringen till ropet på inskränkningar i det
allmännas verksamhet, bör det klart sägas ut, så att frågan kan på
allvar diskuteras. Hittills har frågan hos oss i alla händelser inte
blivit ställd på det viset. Och även om så varit, måste läget anses
förändrat^ sedan avsikten nu är att hejda prisfallet och många fak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
