- Project Runeberg -  Tiden / Tjugotredje årgången. 1931 /
457

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 30 sept. 1931 - En utredning om arbetslöshetens orsaker

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EN UTREDNING OM
ARBETSLÖSHETENS ORSAKER.

Reflexioner till ett kommittébetänkande.

Den första del av Arbetslöshetsutredningens betänkande, som nyss
utkommit och som sysslar med den svenska arbetslöshetens
omfattning, karaktär och orsaker, ger anledning till att närmare överväga
vad man egentligen åsyftar, då man frågar efter orsakerna till
arbetslösheten och söker avväga olika orsakers relativa vikt.

En undersökning av arbetslöshetens orsaker får naturligtvis sitt
praktiska intresse av att kunskap om orsakerna måste anses
erforderlig för en gagnande diskussion om botemedel. Ofta uppfattas saken
helt enkelt så, att man söker efter orsakerna till arbetslöshet för att
undanröja dem. Men i den mån problemet ställes på detta sätt och
alltså varje orsak till arbetslöshet utan vidare betraktas som ett ont,
är det också naturligt, att människornas uppfattningar om vad som
är gott och ont, nyttigt och skadligt kommer med i spelet och endast
med svårighet kunna hindras från att påverka utredningarna om det
faktiska förlopp, som leder till arbetslöshet. Orsaks frågan är av så
invecklad natur, och materialet tillåter så föga en exakt bevisning,
att utrymmet för de subjektiva omdömena är betydande. Inte bara
diskussionen om arbetslöshetspolitiken utan även om arbetslöshetens
orsaker färgas därför av deltagarnas allmänna inställning till de
praktiska sociala stridsfrågorna. Man behöver endast erinra om de
meningsskiljaktigheter, som ständigt framkomma vid diskussioner
om arbetslönernas betydelse för uppkomsten av arbetslöshet. De
samhällsgrupper, som äro starkt intresserade av att lönerna hållas
uppe, äro i regel ovilliga att i lönernas höjd se någon väsentlig
orsak till arbetslöshet, medan de som i första hand betala lönerna,
alltså arbetsgivarna, ha lätt för att godtaga åsikten om
arbetslösheten såsom ett resultat av för höga löner. Samma företeelse upprepas
vid diskussionen av andra eventuella orsaker till arbetslöshet.
Befolkningens tillväxt eller rent av utebliven folkminskning kan
framställas såsom orsak till den alltför stora tillgången på arbetskraft, och
olika gruppers känslobetonade reaktioner gentemot tanken på en till
antalet stagnerande eller avtagande befolkning spela en roll för
dç-ras uppfattning om orsaksförloppet o. S. v.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:36:41 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1931/0459.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free