Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 30 sept. 1931 - En utredning om arbetslöshetens orsaker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
458 En utredning om arbetslöshetens orsaker
I det nu framlagda betänkandet har man gjort ett försök att
befria orsaksdiskussionerna från denna påverkan av subjektiva
meningar om vad som är gott och nyttigt genom att bryta det
omedelbara sammanhanget mellan orsaker och botemedel. I
inledningskapitlet till orsaksavdelningen framhålles sålunda med styrka, att
frågan om botemedlen mot arbetslöshet leder oss in på ett område, där
omdömena om det önskvärda just ha sin plats, och där man alltså ur
denna synpunkt får avgöra, vilka orsaker till arbetslöshet man vill
söka undanröja. Att arbetslöshet är ett ont, kan man vara enig om,
utan att därför betrakta den som det svåraste onda. Botemedel
som erbjuda sig kunna vara värre än själva sjukdomen. Man
behöver varken godtaga lönesänkning eller folkminskning såsom
botemedel mot arbetslösheten, bara därför att man givit arbetslöner eller
folkökning en plats bland de faktorer som förorsaka arbetslöshet.
"Om", heter det i betänkandet s. 424, "en stegring av arbetslösheten
kunde sättas i omedelbart sammanhang med en häftig och
omfattande höjning av arbetslönerna, måste visserligen denna höjning
betecknas som arbetslöshetens orsak i här behandlade trängre mening.
Men detta behöver icke betyda, att det lämpliga botemedlet mot
arbetslösheten skulle vara en lönesänkning. Man kan lika väl tänka
sig ett ingripande på andra punkter, sålunda med hänsyn till de
faktorer, som jämte lönestegringen betinga arbetslösheten."
Denna komitténs erinran är både riktig och nyttig. Den berör
emellertid endast en sida av problemet och ger anledning till en hel
rad frågor, som inte i betänkandet blivit direkt besvarade. Vilken
betydelse har en orsaksutredning för den praktiska frågan om
botemedlen, när man radikalt klipper av den omedelbara förbindelsen
mellan de särskilda orsakerna till arbetslösheten och de särskilda
botemedel, som skulle bestå i undanröjandet av dessa orsaker?
Vilken mening kan man överhuvud inlägga i den föreställning om
särskilda orsaker "i trängre mening", varmed betänkandet stundom
arbetar, fastän det på andra ställen framhålles, att ett sådant
utplockande av särskilda faktorer ur orsakssammanhanget strängt taget
är omöjligt? Man frågar sig särskilt, om inte hela uppläggningen
av orsaksproblemet skjuter en enstaka faktor, nämligen arbetslönen,
i förgrunden på ett sätt som kan föranleda missförstånd. Då
arbetslösheten framställes som en företeelse på arbetsmarknaden, som ett
resultat av bristande anpassning mellan "tillgång och efterfrågan",
varvid priset på arbetskraften, d. y. 5. arbetslönen, aldrig lämnas ur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
