Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 30 sept. 1931 - En utredning om arbetslöshetens orsaker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
462 En utredning om arbetslöshetens orsaker
lig praktisk betydelse för frågan om botemedel. Kunskap om de
faktorer, som överhuvud taget medverka vid uppkomsten av
arbetslöshet, är naturligtvis en allmän förutsättning för varje övervägd
form av ingripande, men den ger oss ingen hjälp att besvara frågan
på vilka punkter man med utsikt till framgång kan inrikta sig.
Fasthåller man strängt vid förutsättningen att i det faktiska
händelseförlopp, som leder till arbetslöshet, alla de betingande faktorerna äro
lika nödvändiga för resultatet, synes slutsatsen bli att ingen enskild
faktor kan plockas ut och vägas i fråga om sin kvantitativa
betydelse för arbetslösheten. Någon avvägning av de olika faktorernas
betydelse är då icke möjlig, och så tillvida ger orsaksbehandlingen
ingen ledtråd för det praktiska handlandet.
Här torde det emellertid vara nödvändigt att skilja på olika slag
av inbördes beroende och sammanhang mellan olika faktorer i det
ekonomiska livet. Det beroende, som kan anses utesluta tanken på en
avvägning av de olika faktorernas betydelse, är närmast det som
antages råda mellan efterfrågan på arbetskraft, tillgång på
arbetskraft och arbetslönen. Frågan om en avvägning av olika
ekonomiska faktorers betydelse ligger naturligtvis annorlunda till, så länge
man undersöker "tillgångssidan" och "efterfrågesidan" var för sig.
Det kan i hög grad ha en mening att fråga efter vad det är för
omständigheter, som gjort, att tillgången på arbetskraft just är så
stor som den är och inte annorlunda, och att därvid söka något
slags kvantitativa uttryck för vad den ena och den andra
omständigheten har betytt. Antalet personer i arbetsför ålder är sålunda
beroende på faktorer som kunna vägas, och de förhållanden som
avgöra, i vilken omfattning dessa arbetsföra söka sig ut på
arbetsmarknaden, äro inte heller undandragna en kvantitativ behandling.
Efterfrågan på arbetskraft bestämmes till en del av
konsumtionsinriktningen, och man avstår inte från att söka väga de inflytelser
av olika slag, som spela en roll för konsumtionen. Sparandet har
betydelse för efterfrågan på arbetskraft, och sparandet i sin tur kan
påverkas av vanor, av inkomstens storlek, av räntans höjd ete, och
ingen anser det meningslöst att fråga efter hur mycket dessa olika
inflytelser var för sig kunna betyda.
En kvantitativ avvägning av olika konkreta faktorers betydelse
för efterfrågan synes sålunda vara i princip möjlig, och detsamma
gäller för tillgången eller utbudet. Det är först när faktorerna på
efterfrågesidan skola vägas mot faktorerna på utbudssidan, som den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>