Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 30 sept. 1931 - En utredning om arbetslöshetens orsaker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En utredning om arbetslöshetens orsaker 46$
rent principiella svårigheten inställer sig att få någon mening i
uttrycket avvägning av faktorernas betydelse för arbetslösheten. När
arbetslösheten konstrueras som ett tecken till bristande jämvikt
mellan de tre inbördes beroende faktorerna: tillgång, efterfrågan och
pris, kan den likaväl sägas innebära att tillgången på arbetskraft är
för stor, som att lönen är för hög eller efterfrågan för liten. Det
saknar då mening att fråga efter hur mycket som beror på vardera
av de tre. Sålänge man håller sig till det rent abstrakta,
matematiska resonemanget, kan hela arbetslösheten lika bra sägas bero på
en oproportionerlig utveckling hos vilken av dem som helst. Någon
ledning vid avgörandet av frågan, var man bör eller kan sätta in med
praktiska åtgärder, kan såtillvida icke hämtas ur denna
uppläggning av orsaksproblemet.
Om man med "det allmänna orsakssammanhanget" menar hela den
situation, varav arbetslösheten är betingad, och däremot med
"särskilda orsaker" de skilda faktorer, som påverka vare sig
efterfrågan, tillgång eller lön, skulle den föregående diskussionen alltså ha
lett fram till resultatet, att vissa särskilda orsaker med sina speciella
verkningar icke kunna ryckas ut ur det allmänna
orsakssammanhanget för att i fråga om sin betydelse för arbetslösheten vägas mot
andra särskilda orsaker. Men även om de särskilda orsakerna och
deras särverkningar inte ha någon plats i en allmän orsaksdiskussion,
behöver man inte avstå från att undersöka dylika särverkningar.
Man kan nämligen skjuta över denna senare fråga till den praktiska
diskussionen om botemedlen och anse att där har den sin enda
riktiga plats. Så länge man bortser från behovet att praktiskt använda
kunskapen om sammanhanget mellan de olika faktorerna, skulle man
sålunda avstå från alla försök att väga dessa faktorers inbördes
betydelse. Detta sistnämnda avvägningsproblem skulle få någon
mening, först då uppmärksamheten inriktas på möjligheten att förändra
arbetslöshetssituationen. Då inställa sig en hel rad frågor, som kräva
svar. Inte bara den redan tidigare nämnda om de punkter på vilka
det synes önskvärt att ingripa. Man kan inte heller underlåta att
fråga, var det är möjligt att ingripa, och slutligen även vilken effekt
som kan väntas av ett ingripande på en eller flera punkter. Den
till synes rent subjektiva första frågan om det önskvärda kan för
övrigt inte gärna diskuteras under fullständigt bortseende från de båda
senare. Men dessa innebära uppenbarligen, att man i en viss
mening tar upp en diskussion om särskilda orsaker och deras verkningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
