Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 30 sept. 1931 - En utredning om arbetslöshetens orsaker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
466 En Utredning om arbetslöshetens orsakef
över denna diskussion till den senare del av betänkandet, som har till
uppgift att behandla de praktiska och omstridda frågorna om
botemedel mot arbetslösheten.
I den mån orsaks framställningen i det nu framlagda betänkandet
fasthåller vid den sålunda gjorda särskillnaden mellan två olika slag
av orsaksdiskussion, synes ju också frågan om arbetslönerna vara
klarlagd. I "det allmänna orsakssammanhanget" spelar arbetslönen
samma roll som alla andra faktorer, att vara led i en oavbruten
kedja. Den kan där inte vägas gentemot andra ifråga om sin
betydelse för arbetslöshetens omfattning. Emellertid kan det nog
sägas, att den nämnda särskillnaden inte överallt strängt blivit
genomförd, och att formuleringar förekomma som synas syfta på olika
faktorer såsom "särorsaker", "orsaker i trängre mening" el. dyl. Men
framför allt följer det lätt av själva uppläggningen, att en av
faktorerna i balansmekanismen synes få en mera framskjuten plats än
de övriga. Då arbetslösheten skildras som ett resultat av bristande
anpassning på arbetsmarknaden, kommer arbetskraftens pris, d. v. s.
arbetslönen, att åtminstone rent formellt stå i medelpunkten av
framställningen, och vid skildringen av vad som tilldragit sig i det
ekonomiska livet är det sedan svårt att undvika, att arbetslönen här och
var synes få karaktär av särorsak. Den är med överallt, såsom
balansmekanismen fordrar. Då den ställes mot en mångfald
skiftande faktorer på efter frågesidan, får den redan därigenom skenet
att vara av större vikt än annat. Och då ingen "vägning" av
lönens betydelse såsom särorsak i ovan angiven mening förekommer,
d. v. s. ingen diskussion av det inflytande en ändring av lönen i de
konkreta omständigheterna skulle ha på arbetslöshetens omfattning,
kvarstår gärna intrycket, att arbetslönen är på ett särskilt sätt
betydelsefull, fastän detta icke i framställningen åsyftas.
Om den valda uppläggningen sålunda kan föranleda
misstolkningar hänger detta emellertid inte bära samman med att arbetslönen rent
formellt kommer i centrum. Det beror också på en reell svaghet
hos hela den ekonomiska balanskonstruktion, som bildar
utgångspunkten för orsaksframställningen. I det föregående har det hela
tiden blivit förutsatt, att inga invändningar behöva göras mot denna
konstruktion, och avsikten har endast varit att klargöra, hur man
med denna utgångspunkt kommer fram till de två olika arterna av
orsaksutredning. Det är inte heller avsikten att här gå in på en
diskussion av allt som sagts och kan sägas om svårigheterna med den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
