Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 30 sept. 1931 - En utredning om arbetslöshetens orsaker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En utredning om arbetslöshetens orsaker 467
teoretiska balanskonstruktionen och om begränsningen av dess
praktiska användbarhet. Endast några korta anmärkningar med hänsyn
till arbetsmarknaden kunna här till slut få sin plats.
Den teoretiska konstruktionen har till uppgift att hjälpa oss till
rätta i den förvirrande mångfalden hos det verkliga livet. Dess
värde beror därför på hur nära dess förutsättningar stämma
överens med den konkreta verkligheten. Gentemot den använda
metoden att konstruera förloppet på arbetsmarknaden under bilden av en
balansmekanism i vilken man genom anpassning av faktorerna
tillgång, efterfrågan och pris kan åstadkomma jämvikt d. v. s. få bort
arbetslösheten, kan nu anmärkas, att bilden i så många fall och i så
stor utsträckning synes avvika från verkligheten, att dess värde blir
mycket begränsat, och att en framställning, bakom vilken bilden av
denna balansmekanism ständigt skymtar, riskerar att bli
missvisande. Problemet arbetslön och arbetslöshet kan inte här tas upp
till behandling. Ingen bestrider att det råder ett ofrånkomligt
samband mellan arbetslönernas höjd och hela raden av de övriga
faktorer, som betinga produktionens omfattning. Ser man frågan
tillräckligt i stort och över tillräckligt långa perioder finnes
uppenbarligen en "balans". Lönearbetarnas levnadsstandard är ju inte
någonting godtyckligt på det viset, att den i ett givet ögonblick skulle kunna
vara hur hög — eller hur låg — som helst.
Men svårigheterna med balanskonstruktionen framträda, så snart
man går över till de mera kortvariga växlingarna i det ekonomiska
livet. Det är där föreställningen synes verklighetsfrämmande, att
jämvikt alltid skulle kunna nås genom anpassning t. ex. av lönerna
efter de övriga faktorerna, eller med andra ord att den bristande
jämvikten, d. v. s. arbetslösheten, skulle kunna anses bero på en
bristande anpassning av lönerna. Den företeelse, som kallats
omsättningsarbetslöshet, synes icke vara tillgänglig för denna förklaring.
Säsongarbetslösheten kan inte tänkas försvinna genom anpassning
av lönerna. Inte heller konjunkturväxlingarna och den med dem
följande arbetslösheten låta inpassa sig i schemat. Dess
användbarhet synes alltså vara starkt begränsad. Även om det vore tänkbart,
att en anpassning av arbetslönerna utan någon som helst gräns skulle
rent momentant bringa jämvikt i balansen, vore därmed inte
konstruktionens betydelse även för de nämnda fallen visad. Ty frågan
inställer sig omedelbart, vad som skulle ske därefter.
Arbetslösheten intresserar oss inte som ett problem om vad som kan gälla för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
