Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 30 sept. 1931 - Ernst Jungen: Socialpolitik och socialism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOCIALPOLITIK OCH
SOCIALISM.
Av ERNST JUNGEN.
Frågan om socialpolitikens plats i den nutida samhällsomdaningen
har tagits upp från olika utgångspunkter. Dess omfattning och
avgörande betydelse vid det moderna samhällets utgestaltning kan
man icke komma ifrån, och partipolitiskt har man tvingats att taga
ställning för eller emot de praktiska åtgärder, som arbetas fram i
våra dagar. Sedan arbetarpartiernas politik under nuvarande
period närmast inriktat sig på dessa uppgifter, har frågan om
socialismens principiella inställning till socialpolitiken kommit att dominera
på ett helt annat sätt än förut. Framför allt tycks diskussionen i
denna fråga vara mycket livlig i Tyskland, där sedan gammalt
särskilt socialförsäkringen haft djupa rötter. En rad nationalekonomer
ha där tagit upp ämnet. Principiellt har man erkänt socialpolitikens
nödvändighet även på borgerligt håll, men man tar den från sin
särskilda sida och med sin egen motivering. Man slår fast, att
"socialpolitikens arbetsfält är det privatkapitalistiska samhället":1 I det
moderna industrisamhällets början måste de egendomslösa massorna
underkasta sig de villkor, som produktionsmedlens ägare uppställde
för rätten till arbete. Tack vare ett för arbetarna ogunstigt
maktförhållande blevo arbetsvillkoren oftast synnerligen hårda. För
dessa skaror betyder socialpolitiken skydd och en viss grad av
säkerhet men på grundvalen av bestående samhällsförhållanden.
Ungefär så långt är man enig i ett allmänt resonemang. Den sociala
omvårdnaden blir en försäkringspremie för det borgerliga samhället
självt och en säker borgen mot socialismen.
Från denna utgångspunkt har i vårt land arbetsgivarföreningens
organ Industria vid olika tillfällen tagit upp frågan. Man misstager
sig icke gärna på tendensen, men inställningen till dylika åtgärder
är trots allt numera positivt betonad. Politiskt ligger frågan kanske
något annorlunda till, ty den doktrinära borgerliga politiken, som är
bunden av en hel del hänsyn, har ibland svårt att följa med den
nyorientering, som de mest framsynta av näringslivets representanter
1 Robert Wilbrandt: Soziologie und Sozialjpolitik. Jahrbuch fur
Soziç-logie. 1925.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
