Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 30 sept. 1931 - Ernst Jungen: Socialpolitik och socialism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
478 Ernst Jungen
trygghetskravet på ett annat sätt än förut och därmed även friheten,
ty utan ekonomisk trygghet existerar icke friheten. Arbetarna tränga
in i samhällsorganen, fylla dem med ett nytt innehåll och skapa
därmed underlag för den ekonomiska frihet, som socialiseringen i trängre
mening fullföljer. Det är med andra ord klart, att socialpolitiken
behövs som en dominerande arbetsmetod vid väsentliga sidor av den
socialistiska samhällsomdaningen under den framtid, varom vi kunna
göra oss några mera grundade föreställningar.
En annan fråga är, hur långt dessa arbetsmetoder kunna
förverkliga socialismens samhälle. Socialpolitiken kan drivas praktiskt
taget hur långt som helst, men till ett principiellt upphävande av
privatkapitalismen når den icke. Den syftar i det nuvarande
samhället till att beskära dess handlingsfrihet, att minska dess antisociala
verkningar och att förverkliga den trygghet och säkerhet, som
knappast någon samhällsform kan garantera på annat sätt. En
plansocia-listisk världsåskådning med den ekonomiska jämlikheten konsekvent
tillämpad synes kanske icke ha behov av några samhälleliga åtgärder
av denna art. Men så länge det för en socialistisk
samhällsuppfattning knappast framstår såsom närmast eftersträvansvärt att helt
upphäva privatäganderätten till konsumtionsmedlen, måste det även
för ett långt avanserat socialistiskt samhällssystem vara önskvärt att
skydda dem, som på ett eller annat sätt ställts utanför de produktiva
arbetsuppgifterna. Sjukdom, ålderdom, olycksfall och liknande
disharmonier av individuell eller social natur torde intet
samhällssystem kunna avskaffa. Man må kalla de bestämmelser, som reglera
dessa förhållanden, vad man vill, principiellt blir det en lagstiftning
av-samma art som vår nuvarande socialpolitik. Den stora skillnaden
ligger däri, att detta inskridande ifrån att vara en frampressad
"sista åtgärd" till skydd för de utsugna och på annat sätt beroende
befolkningsgrupperna blir ett led i det kollektivistiska samhällets
strävan att förverkliga en absolut ekonomisk trygghet och säkerhet
för befolkningen i sin helhet. Socialpolitikens karaktär av
klasslagstiftning bortfaller, i samma mån som den blir ett led i samhällets
normala funktion att för de socialt och ekonomiskt likställda
medborgar grupp erna bereda ett skydd vid tillfällen av social eller
individuell invaliditet.
Det ligger i en konsekvent tillämpning av den marxska
socialise-ringsteorin en mekanisering av hela problemet. Till en viss grad är
den ägnad att försvåra den demokratiska omgestaltningen av sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
