Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 30 sept. 1931 - Elis C:son Flodh: Militaristisk "försvarsorganisation" eller socialistisk fredsorganisation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om Palm hade handlat efter hr Lindströms strategiska funderingar:
Ingen man börjar marschen mot morgondagens land förrän alla äro
med på saken. Hade Palm och alla de andra banbrytarna varit lika
kloka som Lindström, så hade man ännu i dag kunnat se hr
Lindström kliva upp på ett berg i sin välsignade hembygd och skåda ut
över landet för att se om inte proletärerna som en man reste på
böjda ryggar och startade uppbyggandet av ett socialistiskt samhälle.
Naturligtvis skulle Lindström ha gjort sig detta kära besvär
förgäves. Nu är emellertid människan en komplicerad varelse som mera
följer sina drifter än sin teoretiska övertygelse och vi finna därför,
att t. o. m. hr Lindström ignorerar sina strategiska funderingar.
Om vi avrusta och ställa oss på de tvångsavrustade staternas
sida, så följa vi den väg historien visar! Det är kanske för mycket
sagt att vi därigenom visa på en framkomlig väg: vägen är redan
känd. Men vi komma genom vår avrustning att öka de andras mod,
stegra deras kamplust och ge våra bröder i Internationalen nya
utgångspunkter och friska argument. Vår aktion skulle verka
befruktande på den internationella avrustningsaktionen. Gent emot detta
resonemang citerar hr Lindström med lekande hand bl. a. hr
Sandiers uttalande i första kammaren 1929: "Vad har nedrustningen 1925
betytt som motor i det allmänna nedrustningsarbetet?" frågade hr
Sandler och svarade: "Jag har inte märkt att någon stat i anledning
därav minskat sina rustningar. Jag känner mig inte alis övertygad
av detta argument." Hr Sandiers påstående framkallar en rad
invändningar. Det innebär för det första ett förnekande av att en
fredsvänlig handling icke skulle befrämja avrustningstanken, vilket inte
är riktigt; för det andra göra flera nationer — liksom vi — bl. a.
Frankrike anspråk på att vi skola erkänna, att Frankrike har minskat
sina rustningar, för det tredje kan man — tyvärr — med denna
bevisföring avfärda alla eller så gott som alla våra försök att bygga/=
upp ett nytt samhälle. /
Vår kloka lösning av unionskrisen är naturligtvis inte en handling
likvärdig en total avrustning, men hur stor roll har inte denna/sig
naturliga handling spelat i fredsdiskussionen, i debatten om
skilj4depit"-i mellanfolkliga konflikter etc. Vi visade 1905 att man i enyffejKSVt
tillspetsad konflikt kan träffa en klok uppgörelse utan at/alllSör
mycket ockra på "den användbara försvarsmakten". Man måste
givetvis beklaga att människorna tagit så ringa intryck ajf denna
förnuftiga uppgörelse, men skulle det inte ha sett mycket^ärre ut i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
