Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 30 sept. 1931 - Olle Flodman: Värdeproblemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRDEPROBLEMET.
Av OLLE FLODMAN.
På tal om de slutsatser, som med hjälp av lagen om tillgång och
efterfrågan kunna dragas, påpekar Knut Wicksell, att dessa i stora
drag äro fullkomligt riktiga och till och med självklara. "Men",
tilllägger han, "vetenskapen är ej till för att i valda ordalag omtala
självklara saker".1 Och vidare, "då således efterfrågan och tillgång
vid ekonomisk jämvikt och stabila pris jämt täcka varandra, och detta
vare sig priset på varan ifråga är lågt eller högt, så måste man nu
vidare fråga: varför komma tillgång och efterfrågan av denna vara
i jämvikt vid ett pris, men av en annan vara vid ett helt annat pris".2
Med denna uddvassa frågeställning sätter Wicksell tummen på
värdeproblemets ömma punkt. Det är en enkel sak, att med lagen
om tillgång och efterfrågan fullt motivera oscillationerna omkring
ett genomsnittspris, men med det vida svårare och betydelsefullare
problemet, varför en varas genomsnittspris ligger så oändligt högt i
förhållande till en annan varas, hjälper oss denna lag föga. Genom
att på frågan, varför kostar ett hus många tusen kronor, medan en
tändsticksask blott kostar några öre, svara att det rådande
förhållandet mellan tillgång och efterfrågan är orsaken härtill, har icke
den minsta flik av den slöja, som döljer hemligheten, blivit rubbad.
Under tidernas lopp har detta problem angripits från olika sidor,
vilket givit upphov till olika lösningar. Den historiskt äldsta
förklaringen har tagit fasta på det faktum, att vi för att erhålla ett ting,
som vi sätta värde på, måste göra vissa uppoffringar, uppoffringar
vilkas storlek bli avgörande för tingets värde på så sätt, att ju mera
vi måste offra för att komma i besittning av ett visst ting, desto
mera värdera vi detsamma. Detta är vad man kallar
produktionskostnadsteorin, vilken i största korthet skulle utsäga, att ett tings
värde eller pris helt betingas av dess produktionskostnader, d. v. s.
av de mängder produktionsmedel, jord, arbete och kapital, som
måste tagas i anspråk för dess framställning. Under en tid, som
sträckte sig långt in över 1800-talets mitt var förnöj dheten med
denna värde förklaring så allmän och fullständig, att en man sådan
som J. Stuart Mill, Ricardos namnkunnige lärjunge, i sin lärobok
i nationalekonomi kunde förklara denna teori om värdet komplett,
så att ingenting vare sig för honom eller några senare skriftställare
återstode att tillägga.
Produktionskostnadsteorins målsmän förbisågo ingalunda, att ett
ting på något sätt måste vara nyttigt för att vi skola vara villiga
att tillerkänna det värde, utan tvärtom förutsatte de alltid nyttan
1 Föreläsningar i Nat. ek., L,und 1928, sid. 21.
2 a. a. sid. 21.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
