Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 30 sept. 1931 - Olle Flodman: Värdeproblemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
490 Olle Flodman
såsom värdets grundvillkor. "Nyttan är därför icke måttet på
bytesvärdet, ehuru den är absolut nödvändig för detsamma. Om en vara
icke vore användbar på något sätt — med andra ord, om den icke
på något sätt kunde bidraga till vår tillfredsställelse — skulle den
helt sakna bytesvärde, huru knappt den än måtte förekomma eller
vilken arbetsmängd, som än kunde vara nödvändig för att anskaffa
densamma." 1 säger Ricardo. Men det var icke det särskilda tingets
nytta för den enskilda konsumenten, som spelade in som
värdebestämmande faktor, det var fastmera tingets art. Man intresserade
sig med andra ord icke för den nytta varje säck vetemjöl gör i ett
hushåll, men väl för det faktum att vetemjöl överhuvud taget är ett
bra och nyttigt livsmedel.
Det blev gränsnytteteorins uppgift att upptaga värdeproblemet helt
ur nyttans synpunkt, ur synpunkten av den nytta den särskilda
varuenheten förmår göra människan.
Bekant är Böfem-Bawerks exempel om kolonisten, som har 5 säckar
säd till sitt förfogande till nästa skörd och huru han graderar dem
och tillmäter dem olika nytta alltefter de delbehov, de äro i stånd
att fylla. Den första säcken är oundgänglig för livets uppehälle,
den andra behövs för att göra födan litet rikligare och sträckande
sig utöver blotta existensminimum, den tredje ämnar kolonisten
använda till uppfödning av fjäderfä för att få tillgång till kött, av den
fjärde ämnar han bränna brännvin, och då han icke kan upptäcka
någon användning för den femte säcken, beslutar han sig för att
med den uppföda papegojor för sitt nöjes skull. Här se vi en
avtagande räcka av behovens styrka. Det första behovet, själva livets
vidmakthållande, är det utan jämförelse starkaste, så avtaga behoven
hastigt för att sjunka till närmare noll ifråga om det sista,
uppfödandet av papegojor. I samma mån som behovens styrka avtar måste
kolonisten värdera de medel, han har till förfogande för att täcka
dem, allt mindre. Den första säcken har alltså för honom ett mycket
högt värde, då hans hela existens är beroende av den, den andras
värde är redan mycket mindre, varpå den tredjes och fjärdes sjunka
hastigt, så att den femte säcken har endast ett obetydligt värde, då
kolonisten praktiskt taget utan saknad kunde undvara den. Men den
ena säckens egenskaper äro precis lika den andras. Därför kunna
säckarna utbytas mot varandra. På så sätt blir den sista säckens
värde bestämmande för de övrigas, ty om kolonisten skulle förlora
någon av de fyra första säckarna, vilken som helst, skulle han
ögonblickligen ersätta den med den femte. Ingen säck kan därför i värde
överträffa den femte, och emedan dess värde är lågt har varje säck
ett lagt värde.
Denna klara analys säger en hel del om värdet utan att säga allt.
Den säger rätt och slätt, att om en person har gott om en vara, får
varan ett lågt värde, och omvänt ett högt värde om dess mängd är
1 Ricardo: Political Economy, § 2,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
