Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 30 sept. 1931 - Från läsarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pr ån läsarna Sll
utlösa sig i öppen kamp. Intet folk lär på samma tid kunna förlora så
mycket av de värden, det tror sig försvara, som vad ett krigförande folk
gör. På vems sida den formella segern stannar, lär därvidlag spela
mindre roll. Det är med öppen blick härför, som avrustningsivrarna allt
starkare våga hävda sina meningar. Världskriget medförde ju rent
katastrofala missräkningar för dem som mena, att krigsmässighet innebär
skyddsmoment. Kanske är det i känslan därav, som det krigsmässiga
»skyddets» anhängare förlora sig i de mest förvirrade argument för sitt
systems bibehållande. Det är då i vart fall den mest välvilliga
förklaring man kan finna till en historia — något uttryck för en åsikt kan man
knappast kalla densamma — som nyligen vandrat i den svenska
högerpressen. Östersunds-Posten har velat ge svar på frågan: »Vilka
konsekvenser kunna tänkas av en fullständig avrustning i vårt land.» Ö.-P.
har själv svarat:
»En sådan skulle betyda samtliga truppförbands, flottstationers,
fästningars och militära fabrikers nedläggande. Tiotusentals befattningsi
navare av olika slag skulle strömma ut över en arbetsmarknad, som redan
nu är överfylld och därjämte avvisar tiotusenden. Genom att
kanongju-terier, ammunitionsfabriker, varv, flygverkstäder,
truppförbandsverkstä-der m. fi. anläggningar försvinna blir utöver försvarets ordinarie
personal även ett stort antal vanliga arbetare utan sysselsättning. Men därtill
kommer betydelsen av att 6 miljoner tjänstgöringsdagar för
värnpliktiga icke längre tagas i anspråk, vilket ytterligare måste öka
konkurrensen på arbetsmarknaden. Man säger vanligen helt lättvindigt, att alla
dessa, som nu ägna sina krafter åt försvaret, gärna kunde företaga sig
något nyttigt, något produktivt arbete. Vilket då? Industrin slår igen
och där den ännu arbetar, så är det på lager; även jordbruket arbetar
på lager och under alltigenom svåra förhållanden. För övrigt söker
man med ljus och lykta efter nya arbetsmöjligheter, bland annat åt
ungdomen, men utan framgång. Tror någon, att man med större fran>
gång skall finna avsättning för den arbetskraft, som blir ledig genom!
försvarets nedläggande ?
Det är inte omöjligt, att man på sina håll börjat tänka även på denna
konsekvens av en svensk avrustning — om ej, så torde det vara hög tjd
att man gör det nu.» /
Det första som slår läsaren av detta citat, är den absoluta hopplösnet,
som Ö.P. skattar åt, när det gäller det nuvarande samhällets möjligheter
att ingjuta en smula förnuft i produktionsprocessen. För den ^delen
kunde det citerade gärna vara ett saxhugg ur någon av Ny Dags, r
överspända agitationsartiklar. Det tillkommer väl knappast en so< *
att göra den invändningen, att fullt så vanskapt och galet, som Ö,»
rikerar det privatkapitalistiska systemet, är detta system nog’
inte ända.
Som argument mot avrustningen är citatet dock skäligen misslyckat.
Den militära apparaten uppehälles dels genom skattetribut, dels genom*
de värnpliktigas tvångsvisa åläggande av vapenövning. Om den-militära
apparaten slopades, kunde man ju tänka sig, att skattsedlarna fortfarande-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
