Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 30 sept. 1931 - Från läsarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
512 Pr ån läsarna
upptogo avgifterna till densamma. Om så den manliga ungdomen i
21-årsåldern tvångsvis ålades att utföra 6 miljoner dagsverken årligen t. ex.
på fotbollsplanerna, och detta finansierades av nämnda skattemedel hade
ju egentligen ingenting inträffat av det vådliga Ö.-P. och dess efter^
sägare befara. I förhållande till att det av arbetslöshetsutredningen
konstaterade tillskott av 400,000 arbetsdugliga individer, som landets
befolkning fått sedan 1921 är ju antalet värnpliktsdagsverken ganska
försvinnande. Den demografiska förskjutningen till de produktiva
åldrarnas förmån blir: 400,000 individer X 300 dagsverken per år och
individ = 120,000,000. De 6 miljonerna lösgjorda värnpliktsdagsverken
bli då bara en 20^del av de dagsverken, vårt lands produktionsapparat
skall uppsuga nu jämfört med år 1921. Då borde det ju åtminstone inte
för högerpressen vara någon anledning att bekymra sig över det genom
ett eventuellt slopande av militärsystemet åstadkomna nya utbudet av
arbetskraft. Nog borde väl åtminstone det tillskottet relativt smärtfritt
smälta in i den bestående civilordningen utan att hela detta unga garde
behövde skrivas på arbetslöshetens diversesida. Ty något komma ju
i alla fall medborgarna och medborgarinnorna att efterfråga för de
pengar, isom de efter det militära systemets avskrivning skulle slippa
erlägga i skatter. En skulle köpa bilar, en annan bröd, en tredje puder,
en fjärde böcker för slanten. Bilköpen skulle öka efterfrågan på
arbetskraft till bilindustrin — och lasaretten —, brödköpen skulle lätta
bekymren för både bonden och von Stockenström; författarfackföreningeif
och skönhetsinstituten skulle kunna uppsuga någon ledig arbetskraft på
grund av den ökade bildnings- och försköningslustan i landet.
I många kanaler skulle åtskilligt av det nya tillskottet i
arbetsmarknaden sugas upp på ett ganska naturligt sätt. Vilket niaturligtvis inte
betyder art det är alldeles uteslutet, att arbetskraftsöverskottet bleve»
större genom en eventuell avrustning. Man måste ju medge, att tecknen
på det nuvarande produktionssystemets förnuftiga anpassning efter
ekonomiska realiteter inte äro överdådigt respektingivande. Om det
emellertid finnes någon grad av sanningshalt i den av åtskilliga
nationalekonomer och befolkningssakkunniga lancerade teorin, att
världskrigsårens numerärt svaga årskullar undan för undan skola medföra ett allt
mindre arbetskraftsöverskott, till dess att ett absolut underskott är för
handen ett stycke in på nästa decennium, så bli Ö.-P:s farhågor ännu
mindre respektingivande. Som argument mot avrustningen, som gunås
så visst inte lär komma över oss som ett skyfall, är Ö.-P:s bidrag till
avrustningsdebatten således ur alla synpunkter skäligen dråpligt.
Knut V. Lånström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
