Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 1 nov. 1931 - Gunnar Myrdal: Den svenska penningkrisen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SVENSKA
PENNING-KRISEN.
Av GUNNAR MYRDAL.
Sverges riksbank är tydligen en av de få centralbanker, som kunnat
och velat reglera sin valuta efter den klassiska guldmyntfotteorin.
Detta är ingen kritik, bara ett konstaterande. Hade f. ö. alla andra
centralbanker kunnat och velat handla på samma sätt, så hade vi
sannolikt inte stått, där vi nu stå. Ganska betecknande för denna
riksbankens trogna guldmyntfotpolitik in i det sista är det faktum,
att man först ett par veckor efter guldmyntfotens övergivande
plötsligt upptäcker, att man kanske skulle ha behov av ett veckoligt
index ! Svenska riksbankens ledning har tydligen dittills kunnat
inskränka sina penningpolitiska bekymmer till att titta på
valutareserver, guldkassa, rediskontering och sedelomlopp m. m., och så genom
att skjutsa diskontot upp och ner reglera penningmarknaden till
jämvikt med den utländska. Ett vackrare bevis på vår absoluta oskuld
till den inträdda internationella situationen kan knappast tänkas
än denna lilla notis, att riksbanken börjat intressera sig för
prisindex först långt efter pappersmyntfotens införande.
På tal om de pågående indexberäkningarna, som nedan icke skola
vidlyftigare beröras, må blott ett par förhoppningar uttalas. Först,
att den viktiga men hittills olösta frågan om riksbankens
penningpolitik icke må sammankopplas och sammanblandas med denna rent
tekniska index fråga. Det penningpolitiska principspörsmålet har
ingenting att göra med utarbetandet av ett index, som i bästa fall blott
kan skänka en viss och mycket begränsad efterhandskunskap om
verkningarna av riksbankens faktiska åtgärder plus allt annat som
händer och sker i världen. Vidare må vi hoppas, att det verkligen var
en tidningsanka, när T. T. meddelade, att det planerade indexet
skulle utom levnadskostnaderna inbegripa en del grosshandelspris på
kol och järn eller vad det. nu var. I fall det finns krafter, som
Jag tillåter mig hänvisa till en samtidigt i Nordisk Tidskrift tryckt
uppsats "Penningkrisens upprinnelse", där jag haft tillfälle att beröra en del
internationella politiska förhållanden, som fört till närvarande situation, och
speciellt penningkrisens uppkomst i England. Nyssnämnda uppsats var
egentligen tänkt såsom inledning till den här publicerade, men den utbröts, då den
blev för lång. Båda uppsatserna äro skrivna i mitten av okt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
