Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 1 nov. 1931 - Gunnar Myrdal: Den svenska penningkrisen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
524 Gunnar Myrdal
vara dubbelt irritabel gentemot dylika åtgärder från Sverges sida
efter alla våra vackra deklarationer i Geneve och annorstädes. Kunde
vi vidare inte dirigera våra import- och exportregleringar enbart
gentemot länderna med en deprecierad pappersvaluta, vilket skulle
ha mött nyssnämnda och andra politiska och tekniska svårigheter,
så skulle vi ju ändå inte kommit ifrån verkningarna på vårt
prissystem av rörelserna mellan de olika utländska växelkurserna
inbördes. Och den allmänna lättnaden för vårt näringsliv, som likväl
skulle i viss mån ha följt av restriktioner och regleringar, även om
de icke kunnat på detta vis begränsas, kunde ju administrativt och
politiskt mycket enklare och ekonomiskt mycket fullständigare nås
genom guldparitetens övergivande.
Om vi som här bortse från alla småsaker, så finns det föga
anledning att förebrå regering och riksbank något för vad som skett.
Då meningsskiljaktigheterna äro långt större i den viktiga frågan
om vad vi nu skola ta oss till, kan det vara skäl att understryka den
saken för att begränsa diskussionens räckvidd. Den omständigheten,
att guldmyntfotens övergivande icke omedelbart förde med sig
panik och katastrof, får icke bedraga oss i fråga om lägets allvar.
Måhända gå vi mycket hårda kristider till mötes, icke närmast
orsakade av egna åtgärder utan av vad som hänt och kommer att hända
utom våra gränser. De penningpolitiska medel, som stå riksbanken
till förfogande för att under dessa förhållanden försvara trygghet åt
vårt näringsliv, äro i själva verket ej så starka och dessutom ofta
tveeggade. Situationen ger ingen rättighet till ett alltför
optimistiskt lugn. Riksbanken bör vara rustad att möta eventualiteter.
Låt mig nu närmast göra några påpekanden rörande innebörden i vårt
nya läge.
Vilken penningpolitik vi än välja att föra, så kommer vårt inre
prissystem att oavbrutet vara i rörelse varje gång växelkurserna på
utlandet förändras. En ändring av kronans internationella värde
rubbar relationen mellan prisen på de varor, som i sin prissättning
bero av utländsk konkurrens och de som äro någorlunda fria från
inverkan av utländsk konkurrens. De internationellt bestämda
prisen, vilka i Sverge äro av dominerande betydelse, rubbas dessutom
inbördes vid alla förändringar mellan de utländska växelkurserna
sinsemellan, en sak varöver den svenska riksbanken saknar allt
inflytande. Resultatet blir nödvändigtvis en allmän osäkerhet i
pris-systemet. Det betyder i sin tur, att de näringar, som vid ett visst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
