Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 1 nov. 1931 - Gunnar Myrdal: Den svenska penningkrisen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den svenska penningkrisen 525
tillfälle råka gynnas av växelkursfluktuationerna, icke, som normalt,
kunna väntas expandera; företagarna kunna befaras känna riskerna
för stora därtill och därför ställa sig avvaktande. Men samtidigt
komma dessvärre de näringar, som råka missgynnas av prissystemets
fluktuationer, att deprimeras.
Låt oss ta sikte på den närvarande situationen med s. k.
ofördelaktiga växelkurser på guldländerna och i viss mån fördelaktiga på
åtminstone vissa pappersländer. Om vi nu skulle inrikta oss på en
stabilisering av den svenska grosshandelsprisnivån och även lyckas
därutinnan, så betyder detta en hård, krisskapande pristryckning på
de industrier, som arbeta på export till pappersländerna eller äro
beroende av konkurrens från dessa länder och sannolikt även, fastän
i lägre grad, på de industrier, som oberoende av utländsk
konkurrens arbeta helt för den nationella marknaden. Det verkligt
betänkliga är emellertid, att denna partiella depression icke kommer att
motvägas av normalt stora utvidgningar inom de andra mera
fördelaktigt ställda näringarna (som arbeta på export till guldländerna
eller i konkurrens med import från guldländerna). Ty företagarna
inom dessa industrier kunna omöjligt känna trygghet för de rådande
priskonstellationernas varaktighet. Inom mindre än ett par veckor
kan nämligen situationen vara den alldeles omvända. Vi stå
sannolikt inför ett fullkomligt kaos i fråga om växelkurser. Pler och fler
länder bli antagligen inom en snar framtid tvungna att lämna
guldpariteten och rätt snart kan Sverges valuta på nytt komma att bli
räknad som en av de mera stabila och våra växelkurser bli
"fördelaktiga" gentemot en allt större del av utlandet. Den utvecklingen
skulle innebära — vid fasthållandet av det för exemplifieringens
skull antagna penningpolitiska programmet — att det nu bleve de
"nationella" näringarna, som bleve gynnade av prissystemets förändring,
medan en stor del av de nyss genom de "ofördelaktiga"
växelkurserna gynnade konkurrensindustrierna skulle deprimeras.
Denna allmänna osäkerhet i fråga om relationerna inom vårt inre
prissystem, som beror av dess avhängighet av de fluktuerande
växelkurserna på utlandet, är själva den krisskapande faktorn i vår
situation. Den är ofrånkomlig vid varje penningpolitik, oavsett
vilken sorts prisnivå vi välja att stabilisera. Inte ens om vi frånginge
programmet om en nationell penningpolitik och i stället anslöte oss
till en viss främmande valuta, t. ex. pundet, skulle vi undgå den. Ty
därmed kunde vi i alla händelser inte stabilisera våra växelkurser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>