Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 1 nov. 1931 - Gunnar Myrdal: Den svenska penningkrisen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den svenska penningkrisen 539
ken skaffar sig direktare stöd inom näringslivet för sin
penningpolitik. Dessa näringsintressen böra emellertid koordineras redan av
andra skäl. Vad som måste genomföras är till en början ett allmänt
lönestillestånd på arbetsmarknaden, vilket inte är det lättaste. Men
vidare och framför allt måste arbetslösheten hållas inom skrankor
och det under en exempellös osäkerhet i hela prismekanismen och
med en grosshandelsprisnivå, som icke får stegras mer än en
någorlunda konstant levnadskostnadsnivå tillåter; eljest kunde vi ju råka
inflationen i våld. I synnerhet om något nytt oroselement skulle
tillstöta, kan man utgå från, att dessa resultat näppeligen kunna ernås
utom möjligen genom ett ekonomiskt råd vid regeringens och
riksbankens sida, en representation för näringsintressena, varigenom
dessa kunna integreras till målmedveten och enad handling.
Detta ekonomiska råd måste i sig konsolidera brytningen mellan
intressen i fråga om riksbankens penningpolitik. Det måste vidare
genomföra löneavtalens prolongering. Det måste vaka över att
näringsgrenar icke alldeles deprimeras, eller att i alla händelser andra
i så fall, trots riskerna, utvidgas, samt att den arbetslösa
arbetskraften möjligast friktionslöst flyttas från de förra områdena till de
senare. Det måste vara berett att i värsta fall hos riksbanken
genomdriva räntediskriminationer och hos statsmakterna regleringar och
ingripanden i bytesprocessen av allehanda slag, och det måste ställa
sin auktoritet bakom dessa ingripanden. Det kan därvid bli fråga
om vissa import- och exportregleringar, offentliga investerings
företag m. m. Ett av de kraftigaste medlen att förebygga en allmän
depression inom näringslivet kan komma att bestå i stora offentliga
arbeten och statsbeställningar hos hotade industrier. Framförallt
måste de kommunala budgeterna kontrolleras, så att man icke
överallt ute i landet av missriktat sparsamhetsnit stoppar byggandet av
skolor och vägar o. s. v. och därigenom direkt skapar depression och
arbetslöshet. Jag utgår därvid från att själva riksbudgeten befinner
sig i så goda händer, att den icke sätter en farlig standard; eljest torde
vi få anledning att återkomma till saken. Överhuvudtaget måste den
nu pågående ovisa sparsamhetspropagandan stoppas.
Tidningspressen behöver upplysas och i värsta fall kontrolleras genom
offentliga kommunikéer uppifrån. Det ekonomiska rådet bör för att fylla
dessa uppgifter icke bestå av rådgivande och diskuterande experter
utan av handlingskraftiga och möjligast inflytelserika män ur det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
