Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 1 nov. 1931 - Henry Peter Mathis: Folkhögskolan i ett nytt skede
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKHÖGSKOLAN I ETT
NYTT SKEDE.
Av HENRY PETER MATHIS.
När den svenska folkhögskolan startade var den ett praktiskt krav
som tiden ställde — tiden för representationsreformen och det nya
kommunala självstyret. Bönderna som folkklass gjorde sin politiska
och därmed sociala framryckning — i riksdagen från det vanmäktiga
bondeståndet till det maktfullkomliga lantmannapartiet.
Folkhögskolan skulle nu ge bondeungdomen möjligheter till utbildning för de
uppgifter som väntade, men därtill en nödtorftig allmänbildning
utöver vad som barndomsskolan i all enkelhet hade meddelat. Den
skulle också väcka de unga männen och kvinnorna till medvetande
om det land de bodde i, den kultur de hade del i och dennas
historiska utveckling, och den religion de kunde leva sitt andliga liv i.
Påstöt till att sätta i gång med skolan och delvis arbetsmetoder fick
man från den danska folkhögskolan, men behovet som skapade
skolan hade man inte från Danmark, heller inte männen. Den fick också
från början en självständig karaktär — däri olik den norska, som
både uppstod mera direkt ur den danska och länge hade ett intimt
samarbete med denna, varjämte den snart nog fick delvis andra
uppgifter, mera understruket och radikalt nationella. Den svenska
utvecklade sig i en led som alltmer avlägsnade den från den
"grundtvigska" skolans riktlinjer, eller som dessa tänkts av Grundtvig,
prästen, skalden och historikern, den store nationelle och religiöse
folkväckaren, och som de utstakats av bl. a. Kristen Köld, det
pedagogiska naturgeniet. Det var just utbildningen för praktiska
ändamål som kom mera i förgrunden i den svenska folkhögskolan, och
"det levande Ord" fick stå tillbaka för det realistiska
kunskapsmeddelandet.
I vår tid är en annan folkklass i framryckning — arbetarnas.
Ingen ny skolform har skapats för att tillgodose bildningsbehov och
utbildningskrav från arbetarungdomen. Folkskolan har utvecklats och
påbyggts, yrkesskolor av skilda slag ha inrättats, och i studiecirklar
och bibliotek som arbetarorganisationerna själva underhållit —
numera med god hjälp från staten — har det bjudits både [-]>ildnings-och-] {+]>ildnings-
och+} utbildningstillfällen. Den nya skolform för de unga" arbetarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
