Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 1 nov. 1931 - Henry Peter Mathis: Folkhögskolan i ett nytt skede
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
544 Henry Peter Mathis
som likväl visat sig vara av nöden utöver detta — skall
folkhögskolan ge upphov till den? Kanske rent av förvandlas till den?
Folkhögskolan är ingen arbetarhögskola med de funktioner den
nu har, lika litet som då den framträdde. Den är "medborgarskolan
för landsbygdens ungdom". Den arbetar med metoder, och den
vårdar traditioner, som hindra den att med ett slag stå färdig att
tillfredsställa kunskapssökande arbetarungdom. Men den har redan i
stor utsträckning tagit emot elever från inte bara arbetarhemmen
utan från arbetsplatserna, om också hittills mest landsbygdsungdom.
En tiondel av folkhögskolorna kunna sägas vara utpräglade
arbetar-skolor, och många av de övriga, kanske de flesta, få mer eller
mindre regelbundet ta emot arbetarungdom. Särskilda kurser för
arbetare under semesterdagarna på sommaren anordnas av så många
skolor som det hittills har behövts. På allt flera ställen
tillrättalägger man undervisningen för de nya elevernas behov, utan att man
glömmer plikterna mot den andra ungdom man har att sörja för
och som söker sig till dessa skolor lika mycket som förr. Det är
emellertid inte möjligt att på samma gång tillmötesgå kraven från
bägge dessa håll, bondeungdomens och arbetarungdomens, och för
folkhögskolans män blir det ett svårt problem att lösa, om man inom
denna skolas nuvarande former måste söka fylla de nya uppgifterna.
Detta problem har särskilt gjort sig gällande under de sista åren,
och den stigande arbetslösheten under nu rådande kristid bidrar till
att tvinga fram en lösning. Det var tillströmningen av unga
arbetslösa i deflationstiden för ett tiotal år sedan som ledde till
uppkomsten av mycket i den svenska folkhögskolan, som nu ger denna en
annan inställning till folkbildningsproblemet än den danska och
norska har. På många ställen infördes studiecirkeln i skolschemat,
biblioteken anlitades flitigare än förut, och lärarna gjorde viktiga
erfarenheter av arbetarna som elever. Ett ömsesidigt intresse blev
väckt, och sedan har man gått ständigt längre på den inslagna
vägen. Industrisamhällenas och bondebygdernas ungdomar blevo
kamrater, goda kamrater, och de hade gott av det; kommunister och
bon-deförbundare drabbade samman på diskussionsövningarna och i
studiecirklarna, men det hade de också gott av. Dylikt har väl inte varit
utan sin betydelse för de fredliga sammandrabbningarna i många
kommunala stämmor och nämnder. Hänsynen till eller
föreställningen om detta och annat sådant har bidragit till att folkhögskolorna
alltmer stå öppna för bägge slagen av bildningssökande. Men när
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
