Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 1 nov. 1931 - Litteratur - Walter Layton: The economic situation of Great Britain
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§62 Litteratur
Walter Layton: The Economic Situation of Great Britain. London 1031.
37 sid. 2 sh. 6 p.
Den som bara vant sig vid att läsa om Englands ekonomiska
efterblivenhet, om dess sjunkande betydelse i världshandeln, om dess
oförmåga att komma upp ur oföret genom en missriktad socialpolitik och
en konfiskatorisk skattepolitik o. s. v., kan ha nytta av den lilla
samling betydelsefulla fakta och väsentliga reflexioner, som den kände
utgivaren av Econømist utgivit under titeln Englands ekonomiska läge.
Den är just avsedd för en sådan kontinental publik, som mest fått
uppmärksamheten riktad på Englands ekonomiska svårigheter efter
världskriget. Det är alltså inte någon allsidig bild Laytqn velat ge, utan i
viss mån ett svar på svartmålningarna genom att erinra om den ljusare
sidan. Men i korthet berör han de punkter, som han själv också finner
kritiska, ehuru deras betydelse enligt hans mening ofta överdrives.
För att bedöma vad som uträttats, får man ha klart för sig vilka’
svårigheter som tornat upp sig. Englands stora försprång på det
industriella området måste ju så småningom försvinna. England har
sålunda kunnat öka sin handel absolut taget, samtidigt med att dess
relativa andel i världshandeln gått tillbaka. Alla hindren för export efter
kriget måste drabba England hårdare än något annat land, då
ungefär 30 o/o av dess industriella befolkning före kriget torde ha arbetat
för exporten. Englands stora stapelindustrier voro kol, järn,
skeppsbyggeri, bomull och ylle. Just dessa industriers produkter ha av olika
anledningar fått finna sig i en minskad eller svagt stegrad efterfrågan.
Man exporterar lättast varor, då man samtidigt exporterar kapital.
Kriget minskade starkt Englands utländska fordringar och dess
möjligheter att ge lån i samma utsträckning som förut.
Men den engelska industrin har utvecklats starkt inom andra områden
än de gamla stapelindustrierna. Annars vore det oförklarligt att
produktionen vuxit från 1924 till 1929 med 11 à 12 o/o. Den engelska
arbetslösheten höll sig visserligen konstant under samma år, men antalet
sysselsatta steg med omkring 7 o/o. Detta vittnar om ökad teknisk
effektivitet. De »nya» industrierna, kemiska, elektriska, bilfabrikation,
konstsilke etc. äro inte efterblivna. Exporten av en rad artiklar tål mycket
väl en jämförelse med de stora konkurrentländernas. Så elektriska
maskiner, gummiringar, aeroplan, bilar, motorcyklar. Exporten av de
sistnämnda översteg m)ed 50 o/o den samlade exporten från U. S. A.,
Belgien, Tyskland och Frankrike. Etc. Vad som göres för att tvinga
de »gamla» industrierna till reorganisering, förtäljes också och bedömes!
med en viss optimism. Folkets levnadsstandard har stigit, ßå kritikerna
peka på de engelska arbetslönerna som en svaghet, svarar Layton, att
höga löner äro näringslivets mål och att England alltså fortfarande kan
vara stolt över att gå i spetsen för Europa. År 1929 anser han dem1
inte vara högre än att de svarade mot produktiviteten. Då industrierna
äro väl organiserade och inte tyngas ner av outnyttjad kapacitet, kunna
de betala de engelska lönerna och ändå framgångsrikt konkurrera både
hemma och på världsmarknaden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
