Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 1 nov. 1931 - Litteratur - Bertrand Russel: The scientific outlook
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Likieraiu† 5ël
»Det är inte kunskapen, som är källan till dessa faror. Kunskapen
är ett gott och okunnigheten ett ont, friån den satsen kan den som
älskar världen inte medge något undantag. Inte heller är det makten
i ioch för sig som är farans upphov. Det som är farligt är makten
utövad för maktens egen skull, inte makten utövad för något verkligt
gott... Men vad är då livets mål, säger läsaren. Jag tror inte att
den ena mänskan har rätt att lagstifta för den andra i den saken.
För var och en är livets mål de ting han djupt eftersträvar och som
förverkligade skulle skänka honom frid. Eller om man tycker att frid
är för mycket att begära denna sidan graven, låt oss säga att livets
mål böra skänka lycka eller glädje eller hänryckning. Hos den som
strävar efter makt för dess egen skull ligger det någonting dammigt
och torrt över de medvetna önskningarna. När han vunnit den, vill han
bara ha mera makt, och han finner ingen ro i betraktandet av det han
har. Älskaren, poeten och mystikern uppnå en fullare tillfredsställelse
än †naktsökaren någonsin kan känna, eftersom de kunna vila i
föremålet för sin kärlek, medan maktsökaren ständigt måste vara upptagen
av någon ny verksamhet, om han inte skall lida av en känisla av tomhet.
Jag tror därför art den tillfredsställelse, som erfares av älskaren, ordeli
här taget i dess vidaste betydelse, övergår den tillfredsställelse som njutes
av tyrannen och förtjänar en högre plats bland livsmålen.»
Den vetenskapliga tekniken ger oss makt över livets betingelser,
men själv måste den styras av våra mänskliga värderingar. Såsom
teknik är den tjänare, inte herre. Som strävan efter kunskap är
vetenskapen däremot något omedelbart gott och tål inga utifrån pålagda
band. Hela första delen av Russells bok handlar om den vetenskapliga
kunskapen, och även den som saknar intresse för problemet om det
vetenskapliga samhällets faror, studerar sålunda inte boken förgäves.
Diskussionen av de — särskilt i England — moderna försöken att ur
den naturvetenskapliga skepticismen trolla fram en ny, eller kanske
gammal, metafysik är full av lärorika ting. Kritiken av Eddingtons
»fria vilja» och Jeans »matematiska skapare» är på samma gång klary
älskvärt artig, humoristisk och hänsynslöst frän i den socialpsykologiska
förklaringen av den nya fromheten bland en del av Naturvetenskapens
stormän. Djupt under medvetandets tröskel skulle man kunna leta
fram en slutledning av följ,a;nlde enkla slag: »Vetenskapen beror på
donationer, och donationer hotas av bolsjevismen, alltså hotas
vetenskapen av bolsjevismen; men religionen hotas också av bolsjevismen,
alltså äro religion och vetenskap bundsförvanter».
Bortsett från denna praktiska tillämpning av en marxistisk
historieuppfattning, som kommer att framkalla fnysningar av förakt hos alla
marxismens vedersakare, är Russells uppgörelse med den fysikaliska"
eller biologiska teologin en upprepning av vad kritiska filosofer gång
efter annan haft anledning att anföra, då den exakta forskningens män
från en förmodad gräns för det vetbara något snabbt tagit språnget
ut i det okända. »De kalla det God», skrev en gång Russells landsman
F. H. Bradley, »därför att de inte veta what the Devil it is».
36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
