Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 1 nov. 1931 - Händelser och spörsmål - Schweiz' nationalråd - Franska generalrådsvalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
574 Händelser och spörsmål
ringa verkan. Det största partiet, radikalerna, som just inte
kännetecknas av någon särskilt svår radikalism, förlorade icke mindre än 6
mandat. Liberalerna, de fransktalande protestantiska kantonernas högerparti,
lyckades däremot bevara sina 6. Katolikerna förlorade två, deras
motsvarighet i de protestantiska delarna, evangeliska folkpartiet, en av sina
två representanter och bondepartiet ett mandat. Det kan emellertid icke
sägas, ätt dessa förluster om ett eller två mandat representera en reell
tillbakagång, ty minskningen av totalantalets representanter måste ju gå
ut över någon.
Även socialdemokraterna förlorade ett mandat, men det togs av
kommunisterna, och man är alltså kvitt i förhållande till förra valet. Med
hänsyn till att socialdemokraterna äro ttt av de två största partierna med
över en fjärdedel av representanterna, är dock minskningen med endast
ett mandat att anse som en reell framgång.
De som förlorat äro alltså egentligen endast radikalerna, landets
gamla makthavare, och ett förefaller, som om det mycket väl skulle
kunna handa, att de ganska snart detroniseras från sin ställning som
nationalrådets största parti. Allt samgående med övriga borgerliga
partier, som ibland visade sig ganska nödtrugade, kunde icke hindra
förlusten.
Om valet i stort sett således medförde endast obetydliga
förändringar, gäller detta också om detaljsiffrorna. Nu som förr ha
socialdemokraterna sin starkaste ställning i de germanska protestantiska
kantonerna, men också i de romanska protestantiska. Det beror kanske icke
endast på rasen och tron, utan också på miljön, ty de germanska
protestantiska utgöras ju av de öppna icke alltför bergiga och delvis
industrialiserade norra katonerna, medan romanerna och katolikerna bo i
de södra alpkantonerna.
Franska general- De franska generalråden motsvara närmast våra
rådsvalen. landsting. Deras politiska betydelse ligger däri att
de ingå som en del i det valkollegium, som har
att utse senatsmedlemmarna. I Frankrike såväl som vid våra kommunala
val är det inte alla gånger så lätt att klart rubricera kandidaterna
såsom tillhörande ett visst parti i all synnerhet som valet denna gång
gällde 1,517 platser. Generalråden förnyas nämligen med halva antalet
vart tredje år.
De nu förrättade valen äro av särskilt intresse på den grund att
Frankrike om några månader skall utse ny deputeradekammare, och
utgången nu därför kan tänkas varsla om hurudant resultatet då kan bli.
Uppgifterna om resultatet divergera ganska avsevärt, beroende på
vem som lämnat dem. Enligt den officiella redogörelse, som gjorts upp
av inrikesdepartementet, skulle utgången ha blivit denna:
Före valet Efter valet ±
Konservativa .............................. 93 68 — 25
Republikanska unionen ............... 259 244 —15
Vänsterrepublikaner ..................... 260 260 —
Oberoende radikaler ..................... 188 179 — 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
