Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 1 dec. 1931 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
580 In- och utrikeà
tan under senare år beräknas tjänat in uppemot 200 milj. kronor
om året. När man så tar med räntor och dividender från
utlandet, blir resultatet, att vi kunna ha ett rätt stort underskott i
"handelsbalansen" utan att ha någon brist i "betalningsbalansen". År
1928, då vi av olika anledningar fingo en brist i exporten på mer än
130 milj. kr. blev det icke desto mindre ett samlat överskott till vår
fördel, som beräknas till över 70 miljoner. Därmed är naturligtvis
inte sagt, att bristen för i år blir liten eller att den inte är oroande,
men det är en väsentlig skillnad om allmänheten får intrycket att vi
ha blivit skyldiga utlandet 300 miljoner eller om det bara rör sig
om halva den summan eller mindre.
INTE HELLER TALET OM att vi leva över våra tillgångar,
har någonting i den nuvarande diskussionen att göra. Åtminstone
inte i den meningen som oftast är åsyftad. Siffrorna för export
och import ha sen gammalt varit flitigt använda i den eviga
debatten mellan "protektionister" och "frihandlare", och förkämparna
för tullskydd ha alltid pekat på den "ogynnsamma" handelsbalansen
såsom ett argument för att utestänga främmande varor. Men om
en sådan ogynnsam handelsbalans är något ruinerande, skulle vårt
land för längesedan ha gått sin ekonomiska undergång till mötes,
eftersom vi under många årtionden före kriget importerade mera
än vi exporterade. Vi lånade nämligen kapital från utlandet för
att därmed utveckla våra egna produktiva tillgångar. Men en
sådan import av kapital kan inte ta sig något annat synligt uttryck
än i en överskottsimport av varor. Efter kriget ha vi gått över till
att låna ut pengar åt andra länder i stället för att låna från dem,
och om man får döma av beräkningarna över de sista fem, sex årens
betalningsbalanser, bör vårt land ha åtskilliga hundratal miljoner på
detta sätt placerade i utlandet. Men då är det ganska missvisande
med talet om att leva över sina tillgångar. Om en enskild har bara
2,000 kr. i inkomst ett år men ändå lever upp 3,000, är det ju
bokstavligen sant att han lever över sin inkomst det året. Men om han
tar de 1,000 kronorna från ett sparat kapital på flera tusen, vore det
ganska besynnerligt att säga, att han lever över sina tillgångar. Om
det sålunda inte mötte några hinder för oss att lösgöra en del av
det till utlandet lånade kapitalet för att därmed täcka den del av
vår import, som inte kan betalas med den omedelbara exporten, vore
det en högst försvarlig politik att dra på våra tidigare besparingar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
