Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 1 dec. 1931 - Anders Örne: Diskriminering av räntan. Några anmärkningar till Gunnar Myrdals artikel om den svenska penningkrisen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
588 Anders Orne
tade industriföretag, som med ovedersägliga kalkyler skulle kunna
bevisa för de avgörande instanserna, att de med hjälp av låg ränta
och stora krediter skulle kunna sysselsätta tusentals arbetare.
(Hur det sedan komme att ställa sig i verkligheten är en sak för
sig!) Men vilka skulle då egentligen betala de högre räntor, som
fordrades för att locka till sparande? Handeln? Den har
säkerligen laga förfall att åberopa. Några få högt tullskyddade eller
monopoliserade lyxindustrier? Ja, möjligen; dock får man ej förbise,
att dessa senare i allmänhet icke torde vara i högre grad beroende av
bankkredit och sålunda kunde undandraga sig att betala; behövde de
pengar, skulle det vara lätt att få låna direkt av spararna eller av
innehavarna av konton i affärsbankerna.
I själva verket skulle man ur allmänt ekonomisk synpunkt lika
gärna kunna sänka utlåningsräntorna över lag som att slå in på en
diskriminering, som endast kunde leda till att några få, politiskt
försvarslösa grupper undantoges från "mest-gynnad-nations"-ställningen.
Om det emellertid icke av penningpolitiska orsaker låter sig göra att
sänka räntan över lag, så är det icke heller möjligt att över huvud
taget gå en sådan väg som den nu antydda. Ty resultatet skulle
praktiskt taget bli detsamma i båda fallen.
Låt mig för övrigt ett ögonblick uppehålla mig vid
byggnadsverksamheten, eftersom profesor Myrdal synes mig ha förbisett en
viktig omständighet. Finns det efterfrågan på bostäder, kan en
produktion komma till stånd även med jämförelsevis höga räntor, tack
vare reduktion av andra kostnads faktorer än räntan. Det finns
något som heter tomtpriser, och dessa böra icke förbigås. Med en
mycket låg ränta hålla sig tomterna uppe på en helt annan prisnivå
än med en hög, eftersom det blir mycket oförmånligt att ligga med
mark, då räntorna äro höga. Även andra kostnader kunna
säkerligen reduceras inom byggnadsindustrin t. ex. i Stockholm, om
ränteläget ändras. Slutligen kan man ifrågasätta, om det är nödvändigt
med den omåttliga lyx, som kännetecknar åtskilligt inom den
samtida byggnadsverksamheten. Vi, som bo i äldre lägenheter, må säkert
icke sämre för att dessa sakna en mängd kostsamma finesser, som
dyrt få betalas av hyresgästerna i de nya husen. Fördelen av att
bada i ett badrum med kakel och marmor är knappt värd två eller
tre hundra kronor om året, då man blir lika ren i ett mindre luxuöst
badrum. Ej heller synes det mig sänka mitt människovärde
nämnvärt, om jag kliver på trappsteg av vanlig sten eller av mosaik i
stöllet fgr av röd eller vit marmor, när jag går hem på efterrruel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
