Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 1 dec. 1931 - Gunnar Myrdal: Diskriminering av räntan. Svar på anmärkningarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Diskriminering av räntan 595
alldeles riktigt, att vi se den nuvarande världskrisens egentliga
orsak i en desorganisation av den privatkapitalistiska
produktionsordningen, en desorganisation, som vi genom tusentals undersökningar
av specialproblemen oavbrutet analysera i dess detaljer och med
avseende å dess orsaker. Denna brist på funktionsduglighet och på
förmåga av organiserat samarbete hos organen för världens
ekonomiska liv har ju varit särskilt påtaglig i den internationella
politiken, men den går mycket djupare, vilket just nu visar sig i de
enskilda staternas ofta kortsynta och valhänta försök att värja sig
själva från den inbrytande krisen. Det är alldeles riktigt, att vi
numera ha en mycket ringa respekt för vad generaldirektör Orne
kallar "den automatiska inbördes kontrollen mellan självständiga
parter under nuvarande förhållanden". Vi se knappast någon
möjlighet att komma upp ur rådande kaos och att undvika nya och än
fruktansvärdare katastrofer, såvida icke en dosis tillsättes av vad i den
anglosaxiska världen kallas Social Control och i Tyskland
Plan-wirtschaft. Allt detta göra vi alls ingen hemlighet av, och vi vägra
ej heller att ge och ta skäl för vår åskådning. Det är vidare känt,
att i synnerhet i vårt land en avsevärd del av opinionen inom alla
samhällsklasser hyser en i stort sett manchesterliberal inställning till
de aktuella ekonomiskt politiska problemen, samt att
generaldirektör Orne är en framstående och synnerligen insiktsfull företrädare
för denna liberala opinion. Konflikten ligger klar; men varför inte
föra striden på öppna fältet utan alla skymmande förskansningar?
Vad som möjligtvis smärtat mig vid genomläsandet av
generaldirektör Ornes eljest i många hänseenden så utmärkta artikel, är att
han funnit nödvändigt att skjuta framför sig ett banalt och saken
rätt ovidkommande frihandelsresonemang, dessutom inriktat på en
alldeles omöjlig punkt.1 Mera vägande skäl för sina allmänna
slutsatser har säkerligen en man, vars praktiska och teoretiska förstånd
i ekonomiska frågor även vi, som alldeles icke dela hans inställning
till dessa frågor, lärt oss beundra.
1 Det skulle i förbigående sagt hå varit av långt större intresse att i stället
för detta tämligen irrelevanta resonemang om räntediskrimineringen, vartill
generaldirektör Orne anknyter sina mera allmänna slutsatser, ha fått höra
hans uppfattning om de långt mer betydelsefulla arbetslönefrågorna. Där
finns det verkligen ett aktuellt långtids- och ej blott ett korttidsproblem, och
han hade i fråga om arbetslönerna därför också faktiskt kunnat uppvisa, hur
han egentligen tänker sig sambandet mellan dessa båda problem. Detta vore
en praktiskt mycket väsentlig sak och skulle ge en helt annan tyngd åt hans
mera allmänna slutsatser. Från hans utgångspunkter skulle frågan just gälla
tillämpningen av det liberala jämviktsresonemanget på den aktuella situationen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
