Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 1 dec. 1931 - Gunnar Myrdal: Diskriminering av räntan. Slutreplik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Diskriminering av räntan 611
förda vädjan till extra sparsamhet, bör i detta samband nämnas, att
om vi i denna kris alla börja spara, så betyder detta i nu föreliggande
läge, då praktiskt taget hela näringslivet och i synnerhet de
kapitalpro-ducerande industrierna icke arbeta för full kapacitet, alls icke en
stimulans till nyinvestering utan tvärtom, eftersom efterfrågan på
konsumtionsvaror och därigenom också indirekt efterfrågan på
kapitalvaror minskas med bl. a. arbetslöshet såsom antagligt resultat. Sparandet
är i en näringskris som denna köpstrejk och försvinner helt enkelt
i bankerna eftersom ingen efterfrågar det; och bankerna behöva
förresten då behålla det för att säkra sin likviditet, vilken just genom
den av mersparandet orsakade depressionsförvärringen blir sämre
(förluster och fastfrusna krediter). När vidare generaldirektör
Orne talar om hänsynen till "pensionsförhållandena och. ..
sparmedlens värde", tycks han alldeles ha glömt, att vi sedan länge faktiskt
haft en stark deflation, som oavbrutet har stegrat dessa värdens
köpkraft rent automatiskt. Han har vidare glömt, att en inflation
icke föreslagits, medan han däremot obestridligen har föreslagit en
fortsatt deflation. För pensionstagarna och spararna är gu/dvärdet
alldeles likgiltigt; det är pengarnas köpkraft, som för dem betyder något.
Jag beklagar i hög grad, att vi icke ha att motse en granskning från
generaldirektör Ornes hand av "den yngsta
nationalekonomgenerationens inställning". Generaldirektör Orne har nog emellertid alldeles
råkat missförstå denna inställning, åtminstone om han tar
undertecknad som representant (vilket, som han nog inser, bl. a. beror på att
han inte gärna kan räkna på att få en fullständig och tillförlitlig
kunskap därom från de båda tidningsartiklar, han i det sammanhanget
omnämner: frågorna äro ju rätt svåra1). En viss filosofiskt kritisk
uppfattning om relationen mellan vetenskap och politik kan
naturligtvis icke fråntaga någon hans rättighet såsom medborgare att
"positivt taga ståndpunkt till lösningen av olika allmänna problem och att
med stor oförskräckthet rekommendera vissa politiska åtgärder för
att uppnå bestämda resultat, som han personligen finner åtråvärda";
en sådan självstympning har aldrig varit avsedd. Än mindre berövar
någon sig därigenom rättighet att resonera i ett mål-medel-schema. Han
har bara att i mänskliga och konkreta termer redogöra för, vad det är
för intressen och politiska värderingar, som äro involverade i hans
1 Se numera även fjärde delen av min avhandling i sista häftet av
Ekonomisk Tidskrift, "Kring den praktiska nationalekonomins problematik".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
