- Project Runeberg -  Tiden / Tjugotredje årgången. 1931 /
613

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 1 dec. 1931 - Alrik Jacobi: Striden om prästlönejorden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STRIDEN OM
PRÄSTLÖNEJORDEN.

Av ALRIK JACOBI.

Frågan om förfoganderätten över de till kyrkliga ändamål
anslagna jordegendomarna i vårt land, den s. k. prästlönejorden, har
av två orsaker aktualiserats under senare tiden. Å ena sidan har
socialiseringsnämnden under sin utredning rörande domänverkets
organisation föranletts att sysselsätta sig med det svåra
förvaltningsproblem, som dessa jordegendomar för närvarande erbjuda, och
nämnden har i sitt under 1930 avgivna betänkande angående
domänverket även framlagt ett förslag till lösning av frågan om den
ecklesiastika jorden. Å andra sidan står frågan om en prästerlig
lönereglering på dagordningen, och i de betänkanden rörande denna fråga,
som avgivits av tillkallade sakkunniga inom
ecklesiastikdepartementet — dels 1929 och dels innevarande år — har spörsmålet om
prästlönejorden av naturliga skäl kommit att intaga en framskjuten plats.

Beträffande den nuvarande dispositionen av prästlöne jorden må
här blott erinras om att denna jord tidigare — intill genomförandet
av 1910 års prästlöneregleringslag — varit upplåten till prästernas
eget bruk, men numera, vad jordbruksdelen angår, skall
utarrenderas; skogarna äro däremot sedan 1860-talet ställda under
domänstyrelsens förvaltning. Inkomsterna av såväl arrenden som
skogsavverkningar få inom vissa gränser disponeras av vederbörande
pastorat som bidrag till prästerskapets avlöning. Oavsett hur stor
denna boställsavkastning blir, är varje pastorat dock skyldigt att som
prästskatt uttaxera ett visst minimibelopp, 3 öre per tiokrona av den
beskattningsbara inkomsten. Om det belopp, som inflyter genom
denna uttaxering, tillsammans med boställsavkastningen
Överstiger vad som erfordras till prästerskapets avlöning, skall överskottet
av boställsavkastningen inbetalas till en särskild utjämningskassa,
kyrkofonden, som har till uppgift att bereda lönetillskott åt svagare
pastorat samt bestrida vissa andra för församlingarna gemensamma
utgifter.

Den sålunda fastställda ordningen för prästlönejordens
förvaltning medför obestridligen åtskilliga olägenheter. Då jordens av-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:36:41 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1931/0615.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free