Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 28 dec. 1931 - Alf Johansson: Merkantilismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 Alf Johansson
riskt som teoretiskt betraktat ett nonsens. "Lika litet som någon
annan historisk företeelse kan merkantilismen någonsin komma tillbaka
hel och hållen, och idéinnehållet i senare tiders politik uttömmes
aldrig ens tillnärmelsevis genom att sammanställas med en förfluten
tids lära och liv. Det hindrar emellertid icke att merkantilismen på
de mest olika sätt, både i positiv och negativ måtto, både som
underlag och som parallell, kan bidraga att fördjupa vår insikt om nutidens
och framtidens problem inom ekonomisk politik." — En praktisk
synpunkt sådan som denna i arbetets slutord uttryckta får naturligtvis
inte vara utgångspunkten för en vetenskaplig historisk undersökning,
som sannolikt skulle mista i vetenskaplighet därigenom, men när som
i detta fall omständigheterna och ämnets natur äro sådana att en
förutsättningslös undersöknings resultat lämna material till
fruktbärande jämförelser av intresse för nutida ekonomisk-politisk
idédiskussion har man så mycket större anledning att ta del av resultaten.
— Det förekom för ett par år sedan vid en kurs i nationalekonomi,
en av de mest omfattande här i landet utanför akademierna, att
deltagarna — yngre arbetare — vid den "kritik" som ritualenligt
avslutade kursen enade sig om det önskemålet, att kursen när den
upprepades måtte innefatta en framställning av merkantilismens,
liberalismens och socialismens idéer. Nu är varje kurs i nationalekonomi
för människor som ha något annat att göra de närmaste åren nästan
med nödvändighet för trång för ämnet och att inom rimlig tid ge
en framställning av "merkantilismens, liberalismens och socialismens
idéer" är betydligt lättare att säga än att göra. Men det är
ofrånkomligt att verkligt grundlig kunskap icke minst på den ekonomiska
teorins och de ekonomisk-politiska idéologiernas område kräver
kännedom om den idéhistoriska bakgrunden, och den nämnda "kritiken"
tyder ju på en riktig känsla för detta förhållande. H :s bok, särskilt
dess senare del, gör att ingen behöver känna sig i förlägenhet inför
problemet att få reda på merkantilismens och för övrigt även en hel
del av liberalismens idéer. De bekymmer som kunna stå kvar på den
punkten äro "överflödets bekymmer".
Innebörden av det ekonomiskt-politiska system som fått namnet
merkantilismen och av de åskådningar varpå det byggde är svår att
precisera. Det har funnits och finnes ännu forskare som anse, att
"merkantilismen" överhuvud inte innebär något sammanhängande
politiskt system eller enhetlig åskådning om hushållningens mål och
medel utan endast utgör en sammanfattande beteckning för den
ekonomiska politiken under ett kronologiskt bestämt skede, det som faller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
