Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 28 dec. 1931 - Alf Johansson: Merkantilismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Merkantilismen 27
mellan den medeltida och den liberala hushållningens perioder. I
själva verket kommer en sådan uppfattning ur synpunkten av
merkantilismens enhetlighet som system ganska nära det icke ovanliga
populära föreställningssätt, som tar sig uttryck i att nästan varje
avvikelse från den liberala non-interventionspolitiken betecknas som
merkantilistisk. Det förefaller som om frågan vore framför allt en
fråga om forskningsmetod. Å ena sidan är det klart att en
merkantilism, lika litet som medeltidshushållning, liberal eller
socialistisk hushållning, aldrig någonsin i "idealtypisk" gestaltning realiserats
som faktisk politik. Men å andra sidan är det otvivelaktigt, vilket
klart ådagalägges av H., att det existerar ett samband mellan den
merkantilistiska politikens olika delar, "visserligen ingalunda
motsägelselöst eller alltid klart för de agerande själva, men i alla fall
tillräckligt starkt för att göra hjälp föreställningen om en enhetlig
ekonomisk politik viktig, för att icke säga oumbärlig, för en
uppfattning av vad som faktiskt skedde."
En dylik relativ enhetlighet är ju naturlig; den ekonomiska
politikens utformning sker inte i ett lufttomt rum. Den är ett utflöde
av det ekonomiska livets faktiska tillstånd och tendenser på ett visst
samhälleligt utvecklingsstadium samt av de sociala maktförhållandena
och de härskande föreställningarna om politikens mål och medel,
vilket allt ömsesidigt bestämmer vartannat, låt vara att
sammanhanget är mycket för komplicerat för att kunna fångas i någon
enkel historiefilosofisk formel eller för att vara tillgängligt för
fullständigt klargörande analys; det till nutiden traderade historiska
verklighetsmaterialet är nödvändigtvis begränsat. Jag skulle på
denna punkt vilja anmäla en viss tveksamhet gentemot en sida av
H :s betraktelsesätt utan att vare sig förmå eller här ha utrymme
att dokumentera ett annat betraktelsesätt med avseende å den
merkantilistiska politiken. H. avböjer konsekvent alla försök att
förklara det politiska skeendet som resultat av maktförskjutningar
mellan samhällsklasserna; klassmotsättningar och klasstrider förekomma
överhuvud knappast i hans framställning. Han hänvisar i stället bl. a.
till "ändrade föreställningar på det ekonomiska området" med den
motiveringen, att "människor ledas i mycket högre grad än som
vanligen brukar erkännas av sina mer eller mindre instinktiva eller
reflekterade åsikter om vad som är rätt och naturligt". (Senare
delen, s. 121.) Detta må vara sant och antalet av de exempel härpå
som H. anför skulle ledigt kunna mångdubblas. Men det låter sig
knappast förnekas att, som den moderna psykologiska forskningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
