Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 28 dec. 1931 - Alf Johansson: Merkantilismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 Alf Johansson
visat, särskilt de "instinktiva" men i hög grad även de
"reflekterade" (som ofta lämpligen läses: "rationaliserade") åsikterna om
"rätt och naturligt" ha en förunderlig benägenhet att i längden och
så att säga till sin statistiska typ färgas av härskande intressen. Och
merkantilismens århundraden medförde dock en betydelsefull
utveckling av produktionsorganisationen i kapitalistisk riktning med
allt vad därav följde av förändrad samhällelig klasstruktur, vilket
rimligtvis haft sin stora betydelse för politikens utformning. Att
hävda en föreställningarnas autonomi och lämna åsido
händelselinjernas relation till klassintressenas magnetiska kraftfält ger
ett-egendomligt abstrakt intryck; man behöver inte vara dogmatisk
marxist för att tycka så.
Från en sida sett kan merkantilismen betraktas som det
ekono-miskt-politiska uttrycket för konsolideringen av det
nationalstatsystem, som avlöste medeltidens aldrig till fullständig syntes
bragta blandning av universalism och partikularism.
Merkantilismen är den ekonomiska nationalismen par préférence eller
rättare sagt den på statsintresset byggda ekonomiska politiken. Men
detta innebar inte endast, vilket ekonomisk nationalism i nutiden
gör, en strävan riktad utåt mot andra stater, utan också och framför
allt en strävan att övervinna den från medeltiden ärvda ekonomiska
splittringen inom staternas egna områden, bl. a. genom att nedbryta
de tallösa skrankor i form av flod- och vägtullar, som band den
ekonomiska samfärdseln inom landet, särskilt i de kontinentala
staterna. Detta merkantilismens endast delvis lyckade arbete som
en-hetsbildare är väl dess betydelsefullaste bidrag till den ekonomiska
utvecklingen, och i detta hänseende är den att betrakta som en
förelöpare till liberalismen. Den påbörjade det enhetsarbete inom
länderna som först under 1800-talet förverkligades och då som frukt
av två stora genombrytande idéer: revolutionsidén och liberalismen.
Denna synpunkt på merkantilismen såsom det ekonomiska uttrycket
för statsbildning, statskonsolidering, som först hävdades av Gustav
Schmoiler, en av de ledande inom den tyska historiska skolan av
nationalekonomin, genomföres av Heckscher med utomordentlig
fyllighet i arbetets första avdelning, som upptager hela första
bandet. Det finns ingen möjlighet att här ens antydningsvis söka ge
en föreställning om alla de synpunkter, under vilka H. ordnar det
väldiga materialet. Studiet av merkantilismens inre näringsreglering
genomföres huvudsakligen som en jämförelse mellan utvecklingen i
Frankrike och i England, vilken bl. a. utmynnar i tesen att den in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
