Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 28 dec. 1931 - Alg. Bengtsson: I försvarsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/ försvarsfrågan 33
Alla antaganden peka således i en helt annan riktning än den
neutralitets försvarets anhängare vilja göra trolig. Den situation som
man räknar med har förlorat sin sannolikhet. Den "konkreta"
uppgift, som Sverges försvar här skulle ha, har en obehaglig tendens
att glida undan om man vill fixera den litet närmare. Kvar står
emellertid det icke oväsentliga faktum att vårt land alltjämt ligger
kvar i Europa. Om man förut med någon rätt kunde tala om att
Sverge låge "utanför" så är detta tal numera till alla delar oriktigt.
Europas väl är vårt väl, Europas fara är vår fara. Härav följer
att Europas behov av militära maktmedel måste också till någon del
bli vårt behov. Med andra ord: behöver Nationernas förbund ett
militärt maskineri bakom sina traktater och konventioner, och den
saken är föga omtvistad, så måste vårt land bidraga med en eller
flera kuggar därtill. Att ingå som del i N. F :s solidaritetssystem
blir sålunda den tänkbara framtida uppgiften för Sverges rustningar.
Att nedbringa dessa rustningar i ett rimligt förhållande till uppgiften
blir följaktligen praktisk politik i försvarsfrågan.
Det nya i Sverges försvarsläge är frågans mellanfolkliga
sammanhang. Att ta sig en funderare över dessa saker, det kan man med
gott samvete anbefalla åt både försvarsberedning och menige man
antingen han nu är avrustare eller försvarsvän.
Det är egentligen mycket förvånande hur litet spår i gängse
försvarspolitiska åsiktsskiftningar som ännu i dag finnas av det steg
vårt land tog i och med inträdet i Nationernas förbund. Denna
händelse, som förändrat hela vårt försvarsproblem långt mera än vad
både flygmaskiner och giftgaser någonsin kunna komma att göra,
tycks ännu inte ha slagit igenom i den offentliga debatten. Man
finner visserligen här och var en påminnelse om att N. F. existerar,
om solidaritetssystem och dylikt, men varje sådan påminnelse följes
oftast ögonblickligen av en försäkran att det där ännu är så oprövat,
så föga stabilt, och så kör man vidare med sina gamla käpphästar.
Pacifisterna, som man tycker här borde vara självskrivna att gå i
teten, äro i stor utsträckning mycket kallsinnade gentemot
Folkförbundet och hela dess politik. Man har all anledning undra, om
den är så välgrundad all denna likgiltighet och skepticism. Och
vad vinner man med denna negativa hållning i längden? Inte
skapar man vind i seglen för fredsarbetet på det sättet.
Vad är det egentligen som försiggår under Genêves signatur?
Jo, ingenting mer eller mindre än att våra statsmän runt omkring i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
