Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 28 dec. 1931 - Alg. Bengtsson: I försvarsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32 Alg. Bengtson
allvar troligt att Sverges militära kasus skulle vara en krigskonflikt
med en jämbördig granne eller en stormakt, därvid vårt land hade
att klara skivan på egen hand? Det är mycket betecknande —
och värt all möjlig uppmärksamhet, ty det talar ett tydligt språk
om Sverges nya läge — att när svenska officerare skulle ange den
tänkbara "krigsrisk", som skulle motivera och rättfärdiggöra vårt
militärsystem, så fann man sig efter grundlig och sakkunnig
utredning inte kunna ange någonting mera närliggande, mera hotande än
— ett ryskt angrepp på Finland. En konflikt som endast indirekt
skulle beröra oss såsom medlem av Nationernas förbund. Således
ett hot lika mycket för N. F. som för vårt land. Inte en gång våra
militärer sätta således numera frågan om Sverges isolerade
försvarsmöjligheter i första rummet. Frågan har väl en gång kunnat
betecknas som drakens huvud, men i så fall torde den nu tillhöra
de avhuggna, och vi ha att se till vad det är som vuxit fram i
stället. Att rekommendera åt försvarsberedningen att framför allt.
räkna ut om vårt land isolerat kan klara sig eller ej, det är att be
den skåda bakåt då den i stället bör försöka se in i framtiden.
Lika litet påträngande förefaller det vara att rekommendera åt
utredningen att framför allt upplysa om hur stort försvar vårt land
kan behöva för att skydda sin neutralitet. Det finns ju numera
inga neutrala länder, således ej heller någon svensk neutralitet.
"Men ännu äro icke förhållandena så stabiliserade i världen–––-
Nationernas förbund kan brista", ponerar red. Lindström.
Naturligtvis. Men skall en dylik eventualitet innebära något hot
för oss, så måste det skär, på vilket fredens skuta strandar, sticka
upp någonstans här i Norden, låt oss säga i Östersjön. Vi ha alltså
att ställa oss frågan: vilken oss och Folkförbundet hotande fara
räknar man med här i nordöstra Europa. Därom har icke saknats
besked. I den ovan åsyftade officersutredningen nämnes som ganska
sannolikt ett ryskt anfall på Finland. Och framstående
socialdemokrater ha ofta betonat att det är från diktaturerna faran hotar, den
fara, som inte bör finna demokratierna alldeles utan vapen.
Militära sakkunnige och socialdemokratiska försvarsvänner äro
alltså eniga på den punkten. Då blir frågan huruvida en öppen
konflikt i denna riktning skulle spränga Nationernas förbund.
Är det icke mycket otroligt, att N. F. skulle pressas över
bristningsgränsen i den situationen? Talar icke tvärtom all
sannolikhet för att ingen fredsstörare skulle finna N. F. så fast och samlat
som det bolsjevikiska Ryssland finge erfara?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
