Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 28 dec. 1931 - Litteratur - De politiska åskådningarna - Gunnar Aspelin: Samhällsåskådningar och partier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46 Litteratu†
uppmärksamheten på de ekonomiska organisationsformerna såsom både
förutsättning för särskilda former av andligt liv och såsom uttryck för
mänskornas kulturuppfattning, saknar man i framställningarna av
konservatismen och liberalismen ett verkligt intresse för dessa problem.
Därför kan den konservative förf. tala om en »innerlig och andlig
livsgemenskap» såsom idealet för vår strävan, utan att fråga sig hur en
dylik gemenskap skall vara praktiskt möjlig, då hela den ekonomiska
organisationen tvingar fram en hänsynslös kamp mellan intressena.
Och liberalen kan i teorin ge sin anslutning till sådana utformningar av
liberalismens idéer, som England ger exempel på från Stuart Mill till
Hobhouse och som hos oss praktiskt taget endast finnas representerade
inom socialdemokratin, medan hans aktuella program för en liberal
politik synes vara »att reagera mot alltför långtgående konsekvenser av derij
hittillsvarande socialreformatoriska utvecklingen». Denna reaktion skall
enligt förf. icke vara en återgång till laissez-faire men vad det då skall
vara återgång till, utredes inte. »En radikal begränsning av statens
verksamhet kommer att visa sig nödvändig», säger; förf. men underlåter
att ge någom upplysning om den praktiska innebörden av en sådan
stridssignal. Både framställningen av konservatismen och av liberalismen lida
under böjelsen att polemisera och argumentera i abstrakta termer i
i stället för med konkreta exempel. Behållningen blir därför, åtminstone
för en socialdemokrat, väsentligt mindre än författarnamnen gett honom
anledning att vänta.
Gunnar Aspelin: Samhällsåskådningar och partier. Norstedt. 1931. 243
sidor. Kr. 3:—.
Vill man veta något mera om de nu kämpande åskådningarnas
historiska upprinnelse, kan man gå till döe. Aspelins nya bok. Den tar sin
utgångspunkt i Franska revolutionen och den reaktion, som särskilt dess
senare utvecklingsfaser förde med sig. Som första man i det konservativa
laget få vi göra bekantskap med engelsmannen Burke och hans
Reflexioner över revolutionen i Frankrike. Burke representerar den politiska
»realismen» mot radikal »utopism», och man återfinner hans
grundtankar över allt i den mera moderata senare konservatismen, hur mycket
innehållet i de konservativa idealen än växlat. Ty som rimligt är, kan?
man om konservatismen säga med en liten ändring av den gamla satsen:
ju mera den är sig lik:, desto mera förvandlar den sig. För Bujrke och
ännu mera för de romantiska »reaktionärerna» på kontinenten var
fienden en storborgerlig liberalism med likhet inför lagen och ett system
av abstrakta rättsregler som samhällsideal. Då borgerligheten hunnit
bli traditionens bärare och representant för det organiskt framvuxna, tar
den radikala förnuftstron och samhällskritiken sitt hemvist hos det »folk»,*
som kräver allmän rösträtt och socialism. Doc. Aspelin ger utvecklingen
i raska drag och läsarens intresse slappnar inte. Såsom företalet anger,
har det inte kunnat vara meningen att diskutera de olika åskådningarna.
De föras fram på stridsfältet i växlande formationer, och förf. gör
bära anspråk på rollen av krigskorrespondent. Men den fyller han ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
