Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 28 dec. 1931 - Litteratur - Anders Örne: Demokrati - Emil Sommarin: Vårt svenska jordbruks betydelse, betryck, bättring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48 Litteratur
Det finns åtskilliga andra frågor main gärna ville höra förf. närmare^
utlägga. Så t. ex. tyckes han mena, att om en majoritet i en demokrati
på författningsenlig väg inför en diktatur eller på olika sätt begränsar
rösträtt ete., så strider detta inte mot demokratiska principer. Men hur
skall det gå, om de från rösträtt utestängda om någon tid bli missnöjda
och tro sig vara i majoritet? Då f inins det ju inga författningsenligt
former att ta reda på majoritetens önskemål. En och annan kan nog
tycka att Örne här och var ger uttryck åt en uppfattning om demokratin,
som är lite väl mycket formell. Det hör till hans rätlinjigihet. Och vad
som i fråga om linjer skall anses för den högsta skönhet, är väl bäst
att inte här börja diskutera.
Emil Sommarin: Vårt svenska jordbruks betydelse, betryck, bättring.
Lund 1931. 88 sidor. Kr. 1:50.
Till de fyra föredrag om tekniska och ekonomiska problem för det
svenska jordbruket, som utgöra huvudinnehållet av prof. Sommarins
nya skrift, har han fogat ett fem!te om vår penningpolitik. Det
sistnämnda beröres något på anjnat ställe i detta häfte av Tiden.
Jordbruksföredragen innehålla många intressanta ting. Särskilt den energiska
motiveringen för »industrialisering» är vard att uppmärksamma, liksom
att förf. trots sin åsikt om att spannmålsodlingen bör upprätthållas —
i vilken utsträckning? — väntar en tilltagande övervikt för animalerna.
Han understryker, som det vill synas med rätta, att jordbrukskrisen inte
är kris i samma mening som den industriella utan innebär svårigheter på
lång sikt, som inte lösas med tillfälliga stödaktioner. Det är angenämt
att någon gång kunna citera en svensk nationalekonom, som i förbifarten
vågar påstå, att »vårt moderna samhälle på det hela taget är rikt nog
att överallt lindra armodet och vidtaga dyrbara åtgärdjer för att före-i
bygga allehanda samhällsolyckor». Och som inte är rädd för att
rekommendera »planmässig hushållning» t. o. m. på jordbruksområdet. Prof.
Sommarin har skaffat sig många sympatier på konservativt håll genom sin
skepsis mot den rena frihandelsteorin och sina förord för stöd åt
jordbruket. Hans ord kanske därför tillmätas någon vikt, när han erinrar
om den stora jordbruksomläggningen i Ryssland:
»Vad man än må tänka och säga om Sovjet-Ryssland, lämnar
Internationella jordbruksinstitutets i Rom sista redogörelse för jordbrukets
industrialisering i det väldiga agrarlandet inga tvivel om reformernas
fruktbarhet nu och än mera i framtiden. Där har traktorernas antal
årligen ökats i tiotusental, inte i hundratal. Med diktatorisk myndighet
industrialiserar det ryska folkhushållningsrådet skifteväsen och drift.»
Vi måste bruka andra metoder, men målet är enligt Sommarin
detsamma. Han hänvisar till den stora reformeringen av vägväsendet som
ett exempel att efterfölja och antyder önskvärdheten att »utbygga och
underbygga» de moderna andelsföreningarna med »större gemenskap i
det tekniska reformarbetet». »Planmässighet är tidens lösen. Låt ej
skrämma er av ordet, därför att det utgått ur bolsjevikers munnar!
Vad som hotar Europa är anarki och utarmning. En planmässig
jordbrukspolitik i stor stil är oundgänglig i nutidens Sverge.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
