Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 28 dec. 1931 - Händelser och spörsmål - Spaniens författning - Lettlands sejm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och sporsmål 55
effektivitet dock endast den kommande utvecklingen kan ge besked. À
andra sidan kan emellertid också presidenten avsättas, i fall tre
femtedelar av Cortes detta äska. Men i så fall skola först val av elektorer äga
rum, vilka tillsammans med de deputerade ha att behandla gjord franv
ställning. Genom enkel majoritet i denna församling kan presidenten
avsättas, men om beslutet blir’ negativt, upplöses i stället parlamentet
automatiskt.
Konseljpresidenten erhåller enligt grundlagen en ställning före de
övriga ministrarna, i det han har att svara för regeringens allmänna
politik. För honom gälla samma bestämmelser som för presidenten, att
militärer etc. icke kunna inneha posten.
Det bör uppmärksammas, att rätten att dekretvägen lagstifta förutses
i författningen. Det kan gå till antingen så, att Cortes uppdrar åt
regeringen att lagstifta i vissa frågor eller också kan presidenten, om
ministären är enhällig och två tredjedelar av det permanenta riksdagsutskott,
som sitter1 mellan sessionerna, biträda förslaget, besluta utfärdande avi
dekret. Cortes behålla således en effektiv kontroll, men det är dock
anmärkningsvärt, att denna form av lagstiftning behandlas i en hypermodern
demokratisk grundlag, eller kanske snarare det är just det som gör den:
så hypermodern.
Domstolarna spela en viss roll även grundlagsmässigt. I tveksamma
fall ha de nämligen rätt att ifrågasätta lagars författningsenlighet och i
dessa fall träffar ett särskilt tribunal för konstitutionella garantier det
definitiva avgörandet.
Konstitutionen kan givetvis ändras, men endast på förslag av
regeringen eller av en fjärdedel av Cortes eller av 15 o/o av de
röstberättigade. Därefter kräves kvalicicerad majoritet i Cortes. Om denna
förefinnes, upplöses parlamentet och nya val utlysas.
Beslutet om statens ställning till kyrkan föranledde den förutvarande
regeringschefen Alcalá Zamora att inge sin avskedsansökan tillsammans
med inrikesministern Maura, vilka båda voro högerrepublikaner och
religiösa. Zamora valdes sedan på förslag av den radikala regeringen
Azana till republikens första president eller andra, om man så vill, ty
ty under den tid konstitutionen utarbetats har Cortes talman Besteiro
fungerat som statschef. Regeringen Azana satt sedan till presidentvalet,,
då den automatiskt avgick, en åtgärd, som förmodades vara av formell
natur, men bildandet av den nya regeringen stötte på oväntade
svårigheter, då radikalernas ledare, utrikesministern Lerroux icke längre stod
till förfogande. Det innebar att den grova politiska skiljelinien kom att
dras ett gott stycke längre åt vänster, så att Azana numera endast har att
stödja sig på socialradikalerna, katalanerna, socialisterna och någon
mindre grupp. Majoriteten synes dock vara säker enligt Cortes nuvarande1
sammansättning.
Lettlands sejm, Lettland har närmare 2 milj. invånare och väljer sin
riksdag, som består av 100 ledamöter, i fem stora
valkretsar efter proportionellt system. Det kan då bli tillfälle för även!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
