Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 28 dec. 1931 - Händelser och spörsmål - Lettlands sejm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56 Händelser och spörsmål
ganska små grupper att uppnå ett röstetal, som är tillräckligt för val av
någon eller några representanter. Dessa tillfällen försittas icke, utan
även mycket små partiformationer försöka sin lycka vid varje val.
Sålunda uppträdde vid det val, som under oktober förrättades, icke
mindre än 39 olika partier. Alla lyckades visserligen inte bli
representerade, men även partisplittringen i själva sejmen tillfredsställer ganska
långt drivna anspråk.
Endast 25 av de 39 grupperna voro dock lettiska, medan de 14
närmast sökte anhängare bland de nationella minoriteterna, dit man då också
måste räkna den latgalliska befolkningen i landets östligaste provins
Lat-gallen. Man återfann bland dessa grupper sådana som hyresgäster,
järnvägsmän ete. De flesta av dem fingo dess bättre icke någon
representant, men exempelvis järnvägsmännen erhöllo ett mandel Det är
ungefär detsamma som om Svenska järnvägsmannaförbundet hos oss
skulle ställa upp en egen lista. Sammanlagt deltogo ungefär 970,000
väljare i valet eller omkring 77 o/o> vilket är något mindre än år 1928,
då över 79 °/o deltogo.
Någon större fråga kan knappast sägas ha förekommit i valagitationen.
Den som säges ha spelat den största rollen var frågan om
nationalisering av Rigas domkyrka, som nu tillhör en tysk församling, men som
tidigare varit stadens egendom och som man nu ville göra till statens^
Det kan ju synas egendomligt att en fråga av denna relativt undenord-*
nåde vikt kunde bli utslagsgivande, men så synes faktiskt ha varit fallet.
Det var den demokratiska centern, som fört fram frågan främst som
paroll mot de nationella minoriteterna, och det visade sig vara en väl-*
funnen paroll, ty just mellanpartierna blevo de, som gjoiide de första
framstegen bland väljarna.
Det tjänar icke mycket till att återge alla de olika partibildningarna,
som för övrigt huvudsakligen förekomma vid valtillfällena, medan
representanterna i sejmen visa en glädjande benägenhet att sammansluta sig
i större grupper. Om man så gör i en översikt, blir partifördelningen
denna.
Högerpartier ................................................ 19
Centerpartier................................................ 36
Nationella minoriteter .................................... 17
Socialdemokrater .......................................... 21
Kommunister ................................................ 7
Summa 100
Socialdemokraterna hade intagit en tveksam hållning till frågan om
domkyrkans socialisering, och det torde vara en av anledningarna till att
partiet nu förlorat 4 mandat och nära 40,000 röster. Partiet erhöll nu
något över 187,000. Men denna fråga var naturligtvis inte ensamt
avgörande, utan tillbakagången berodde främst på att valdeltagandet på
landsbygden var förhållandevis ringa, särskilt bland lantarbetarna. Dess-<
†xtoni ba betydande grupper av de mänskor, som vid agrar reform eij fingo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
