Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 31 jan. 1932 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
In- och utrikes 69
skulle användas till. Och det är alls inte säkert, att jordbrukarna
komma att rysa inför utsikterna att få hjälp till betalning av
skuldräntor eller att landsbygdens folk över huvud kan upptäcka det
oförnuftiga i att skaffa arbete åt de arbetslösa. Till och med förslagen
att använda lånta pengar för nyttiga arbeten torde klinga rätt så
välbekant i öronen på folk, som äro vana vid att genom långa
amor-.teringslån bestrida många kommunala företag. Finessen i att dra
upp skarpa, och "principiella" gränser i detta hänseende mellan
statens och kommunernas finanspolitik ha praktiska människor. kanske
inte så lätt att förstå. Däremot torde de utan svårighet se
sammanhanget mellan tanken att förlägga offentliga arbeten så mycket som
möjligt till depressionstider och strävan att skaffa medel till dessa
arbeten på annat sätt än genom ökade skatter. Kriser och dåliga
tider kunna knappast inbjuda till en så kraftig ökning av
beskattningen, som skulle vara nödvändig, om man endast på denna väg
ville skaffa medel till stora kapitalutlägg för det allmännas räkning.
Skall den förnuftiga tanken med sådana kapitalutlägg förverkligas,
måste man därför väsentligen lita till antingen tidigare gjorda
besparingar, d. v. s. fonderade medel, eller också lån, som komma att
betalas igen av framtida besparingar, då statens inkomster åter
börjat stiga. Vill man skapa garantier för att inte lånevägen leder till
ekonomiskt lättsinne, möter det säkerligen inga oövervinneliga
svårigheter. Vare sig besparingarna eller fonderingarna av skattemedel
göras i förväg eller efteråt, kräver naturligtvis denna väg till
bekämpande av arbetslösheten, att man icke tvekar att under goda år ta
ut mera i skatt än som för löpande utgifter skulle vara nödvändigt.
Den skattebetalare, som gärna ser det allmännas åtgärder mot
arbetslösheten inskränkta till det minsta möjliga, är helt naturligt
motståndare till en dylik fondering av skattemedel. Men han lär inte
skrämma alltför många med talet om att det är en osund ekonomisk
politik.
DEN POLITISKA UTVECKLINGEN i England fortsätter att
vara full av överraskningar. Den sista är att principen om
regeringens solidariska ansvarighet uppgivits.- Det definitiva avgörandet
ifråga om tullpolitiken har träffats, den tullkrävande konservativa
majoriteten har genomdrivit sin vilja, men de frihandelsvänliga
medlemmarna av kabinettet ha beslutat att icke avgå. Snowden och de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
