Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 31 jan. 1932 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70 Ih- och utrikes
tre liberalerna ha ansett landets välfärd kräva, att de kvarstå i
regeringen, med vilken de sägas vara eniga i alla stora frågor utom just
den föreliggande, och de ha ifråga om denna beviljats inte endast
tankefrihet utan också yttrandefrihet. Hur långt de vilja och kunna
bruka denna sistnämnda i och utanför parlamentet, är just nu föremål
för åtskillig spekulation. Man har undrat, om det inte efter detta
skulle vara möjligt att göra regeringen verkligt nationell genom att
ta in även Lansbury och Maxton, naturligtvis med bibehållen rätt
att bekämpa regeringens politik. Hurusomhelst vågar man nog säga,
att de fyra reservanternas ord inte i framtiden kommer att väga
mycket tungt vid regeringens rådslag. Att MacDonald i motsats till dessa
reservanter skulle ha blivit personligen övertygad av de konservativa
argumenten, förmäles inte, och man antager, att han fått nöja sig
med enbart tankefrihet. Till och med den engelska opinionen, som nu
tycker att man inte skall fästa allt för mycken vikt vid
"konstitutionella finesser", hade förmodligen baxnat inför utsikten att i
parlamentet få se en statsminister stiga upp och protester^ mot sin egen
regering.
DEN MANDSJURISKA FRÅGAN har utvecklat sig till ett
allkinesiskt problem och därmed har dess betydelse för världen i sin
helhet blivit ännu mera klar. Det går icke längre att försöka dölja,
att krigstillstånd råder, helt bortsett från om Kina förklarat krig
eller icke. De facto fara japanerna fram, som det anstår i ett krig:
kulspruteeld längs de trähuskantade gatorna, flyganfall över
tätbebyggda stadsdelar, pansartåg på både egna och andras järnvägslinjer.
Iscensättningen lämnar föga övrigt att önska. Särskilt det
fredsvänliga hyckleriet överträffar avsevärt vad man varit bortskämd med
från även tränade aktörer på den krigiska världspolitikens
vädjobana. Det var från början oförklarligt huruledes en makt, som satt
i fredsorganisationen N. F :s råd och villigt undertecknat alla fördrag,
ämnade att säkra freden, kunde utan det bittraste hänsyn sudla sin
egen underskrift, och svårigheten för oss att förstå dess
handlingslinje bjir större för varje nytt övergrepp och överfall. Man har
synbarligen att göra med en helt annan moralisk mentalitet, föga
lämpad för samarbete i en västerländsk kulturkrets, kulturen må på
sina häll vara än så bristfällig. På ett sätt om inte på alla vore
det därför knappast något att gräma sig över om Japan gjorde
allvar av ain uttalade avsikt att lämna N. F. för den händelse förbun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
