Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 31 jan. 1932 - Henrik de Man: Sociala krafter i Tysklands kris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genom en tradition av byråkratisk allsmäktighet. Denna tradition,
som för övrigt innebär ett i jämförelse med andra stater
utomordentligt mått av tjänstvillighet, disciplin, ordningssinne och
samvetsgrannhet, är ett arv i direkt led från det gamla kejsartidens Tyskland,
ja från det gamla konungariket Preussen på Fredrik den stores tid.
Detta måste man komma ihåg för att kunna förstå på grund av
vilka nedärvda vanor att befalla och lyda statens ingrepp i
näringslivet äro möjliga och också i våra dagars Tyskland kunna leda till
resultat, som vore otänkbara i de flesta andra länder. I varje fall
måste varje sociologisk uppfattning av våra dagars Tyskland gå ut
ifrån insikten om den nyckelställning byråkratin har så att säga som
självständig klass. Nödförordningsregeringen Brüning är därför
till sin sociologiska, karaktär byråkratins diktatur såsom den enda
sociala makt, som kan försöka att åstadkomma jämvikt i spänningen
mellan de kämpande klasserna och partierna. Den gör det genom
att regera över dem och utan dem med hjälp av
förvaltningsåtgärder, som ha större prestige bakom sig än någon av en parlamentarisk
majoritet beslutad lag kan ha.
Störst äro de förändringar, som försiggått i de egentliga
borgerliga och kapitalistiska överklasselementens psykologi. Uttrycket
"borgerlig" passar för övrigt här mycket sämre än kapitalistisk. En
väsentlig orsak till klassmotsättningarnas extrema karaktär i våra
dagars Tyskland är just bristen på den borgerliga men inte
egentligen kapitalistiska över- och medelklass, som är karakteristisk för
väst- och sydeuropeiska länder.
Orsakerna härtill ligga delvis i Tysklands försenade men
brådstörtade utveckling ur en halvfeodal jordbruksstat till en storkapitalistisk
industristat. Lane- och sparkapitalet var därför i Tyskland sedan
gammalt förhållandevis mycket svagt företrätt. Redan före kriget
fanns mellan den lilla överklassen av i första eller andra
generationen genom industrin rika storkapitalister och den delvis mycket
kultiverade men relativt fattiga klassen av fria yrkesutövare, ämbetsmän
och anställda av mellanskikten o. s. v. knappast någon grupp av små
ägare. De som funnos ha sedan dess ytterligare decimerats genom
att en stor del av sparkapitalet förstörts först genom krigslånens
värdeminskning, sen genom pengarnas försämring under inflationen.
Det gamla skiktet av "bildade och besuttna", som från gammalt i
Tyskland varit utpräglat småborgerligt hade därigenom redan före
den ekonomiska krisen försatts i ett ytterst prekärt läge och fanns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
