Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 31 jan. 1932 - Gustaf Alegård: Skiljaktigheter i våra läns nativitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skiljaktigheter i våra tans nativitet 109
vilken i vårt fall utgöres av städerna och de större
industrisamhällenas inverkan. Till dylika orter är invandringen ofta mycket
livlig, vilket har till följd att proportionen yngre gifta kvinnor blir
ganska stor, ty det är ju ungt folk, som flyttar in oftast och deras
nuptialitet är hög. Men just i städer och industrisamhällen är
fruktsamheten vanligtvis mycket låg, varför följden blir den omtalade,
nämligen att län med hög procentsiffra gifta kvinnor i
prokreations-åldern få ett lågt födelsetal, därför att de oftast ha en stor
industri-eller stadsbefolkning. Dessa samhällens ringa fruktsamhet uppväges
naturligtvis i viss mån just av den relativt talrika gifta befolkningen
i yngre åldrar, och följden blir också att den omnämnda
antagonismen mellan de två företeelserna ej blir så kraftig, vilket även visar
sig i korrelationskoefficientens ringa numeriska värde. — Någon
särskild förklaring till länens stora differenser beträffande födelsetalen
kunna vi sålunda ej finna här.
Samma resultat komma vi till, om vi undersöka huruvida
födelsetal och kvinnoöverskott samvariera. Korrelationskoefficienten blir i
detta fall — 0,59, vilket tyder på en ganska stark antagonism
mellan de två företeelserna. Detta förhållande verkar ju också vid
första ögonblicket förvånande, ty det är ju dock kvinnorna, som
föda barn, och där det är ont om kvinnor tycker man att det också
borde vara ont om födelser, och vice versa. Förklaringen ligger
naturligtvis i precis samma förhållande, som i föregående fall: de
trakter, som ha stort kvinnoöverskott ha en stor städs- och
industribefolkning, vilken å sin sida nästan alltid orsakar lågt födelsetal.
Vi söka alltså efter en ny förklaringsgrund och vända oss denna
gången till siffran för stadsbefolkningens relativa storlek i de skilda
länen, vilket är helt naturligt med hänsyn till de slutsatser vi gjort
i det föregående. Vi veta nu på förhand dels att fruktsamheten
är lägre i städerna än på landsbygden och dels att proportionen
gifta kvinnor i fruktsamhetsåldern är högre i städerna, d. v. s.
städerna ha större betingelser för barnalstringen än landsbygden.
Det förstnämnda förhållandet skulle alltså visa sig i en motvariation
eller antagonism mellan födelsetal och relativ stadsfolkmängd,
medan det sistnämnda borde åstadkomma en medvariation mellan de
två talserierna. Frågan blir då, huruvida dessa motsatta verkningar
uppväga varandra eller vilken som dominerar. Denna fråga få vi
besvarad redan av städernas resp. landsbygdens födelsetal, vilka för
perioden 1926—30 voro resp. 13,1 och 17,2 °/oo- Städerna ha alltså
en betydligt lägre födelseintensitet än landsbygden, vilket för
övrigt också framgår av våra föregående slutsatser. För att få ett
siffermässigt uttryck att hålla oss till skola vi likväl också rådfråga
korrelationskoefficienten. Denna uppvisar en så pass hög siffra som
— 0,53, vilket anger ett tydligt negativt samband mellan
stadsbefolkning och födelsetal, d. v. s. att en hög procent stadsbefolkning
medför en låg nativitetssiffra och tvärtom. — Här ha vi då
äntligen funnit åtminstone en förklaringsgrund till länens olika födelse-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
