Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 31 jan. 1932 - Gustaf Alegård: Skiljaktigheter i våra läns nativitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110 Gustaf Al égard
tal, allt§å i deras olika halt av stadsbefolkning. Vi kunna dock
icke känna oss fullt tillfredsställda, ty vissa företeelser förbli dock
oförklarade, t. ex. att Örebro län, som har landets lägsta
födelsetal, 12,1 °/oo år 1930, ej har större stadsbefolkning än 20,8 %,
medan exempelvis Göteborgs och Bohus län, som har mer än tre
gånger så stor stadsbefolknng, 62,8 %, dock har en nativitet på
15,1 °/oo- Härtill kan dock genast svaras, att begreppet stad är
tämligen formellt och långt ifrån innefattar allt vad som verkligen
hör till tättbebyggda, stadsliknande områden. Härtill komma de
otaliga industrisamhällena på landsbygden, vilka ha en liknande
demografisk sammansättning som städerna och med samma verkningar på
nativiteten. Nu förhåller det sig i verkligheten också så, att
Örebro län (jämte Kopparbergs) har rikets mest industrialiserade
landsbygd. Vi behöva endast nämna namn sådana som Karlskoga,
Hällefors, Degerfors, Kumla, Linde, Ljusnarsberg m. fi. Här ha vi alltså
antagligen den huvudsakliga orsaken till ifrågavarande läns låga
nativitetssiffra.
Det ligger nu nära till hands att göra en undersökning beträffande
den relativa industribefolkningens inverkan på födelsetalet. För 1920
års siffror få vi korrelationskoefficienten —0,33. Motvariationen
är sålunda tydlig, men härtill kommer att nativitetsminskningen vid
denna tidpunkt icke fått den omfattning den senare erhållit. En
beräkning med 1930 års siffror som material skulle med största
sannolikhet giva ett ännu kraftigare utslag, men tyvärr äro yrkessiffrorna
för den senaste folkräkningen ännu icke tillgängliga.
Korrelationen mellan länens procentsiffra för jordbrukande befolkning och
födelsetalet ger till resultat en korrelationskoefficient på -f 0,48. Här
är det positiva sambandet alltså ännu mera utpräglat än det negativa
för industribefolkningen.
Orsaken till industri- och stadssamhällenas låga nativitet är
naturligtvis lätt funnen och mycket välbekant: det är den s. k.
födelsekontrollen, den frivilliga barnbegränsningen, som genom
upplysningsskrifter, föredrag och annan propaganda (icke minst man och man
emellan, eller kanske lika ofta kvinna och kvinna emellan) spritt
sig så kraftigt. Företeelsen är ju typisk för vår tid och i hög grad
internationell, även om dess kraftigaste och påtagligaste resultat
finnas i de västeuropeiska länderna och U. S. A.
Vi äro dock icke fullt nöjda utan flytta frågetecknet ännu ett
steg och fråga: varför just industri- och stadsbefolkningen, varför
icke i lika hög grad den jordbruksidkande befolkningen, den "rena"
landsbygdens invånare? Svaret torde ligga i det förhållandet, att
jordbruksbefolkningen till sin läggning är mycket mera konservativ
och ej så mottaglig för nya läror och idéer som vad stads- och
industribefolkningen är. Detta gäller även i viss mån om den
arbetargrupp, som kallas lantarbetare. En liten illustration till detta ha vi
i de resultat, som framlagts genom den av Stockholms clartésektion
och Stockholms socialistiska studentklubb år 1930 verkställda under-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
