Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 31 jan. 1932 - Gustaf Alegård: Skiljaktigheter i våra läns nativitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112 Gustaf Alegård
serna i Stockholm anpassat sitt barnafödande efter sin inkomst
Denna företeelse kommer i sin mån också att bidraga till
utjämningen av födelsefrekvensen inom de olika sociala lagren.
En verklig undersökning beträffande fruktsamheten inom olika
regionala områden eller inom skilda samhällsklasser måste baseras
på s. k. familjestatistik. Man måste med andra ord ha reda på
huru många barn, som fötts inom varje familj, och kombinera dessa
uppgifter med äktenskapets längd, föräldrarnas ålder och yrke m. m.
Först härigenom kan man rätt bedöma kausalitetsförhållandena
mellan födelsefrekvens och vissa andra omständigheter av social,
ekonomisk, fysiologisk eller geografisk natur. Vårt
befolkningsstatistiska primärmaterial har hittills icke medgivit sådana
undersökningar, men efter 1930 års folkräkning, vid vilken som bekant vissa
familjestatistiska frågor framställdes, torde många viktiga resultat
kunna framdragas, varför man har all anledning att med spänd
förväntan emotse de kommande berättelserna härom.
Frågan om en naturlig uppdelning av Sverge på flera
demografiska huvudområden har sedan gammalt sysselsatt våra
vetenskapsmän. Redan prof. Gustav Sundbärg sökte leda i bevis, att landet
ur demografisk synpunkt kunde indelas i tre huvudområden, ett
östligt med ringa äktenskaplig fruktsamhet, ett västligt med hög
fruktsamhet samt ett nordligt karakteriserat bl. a. genom stark
fruktsamhet. Sundbärg ansåg en viss rasolikhet ligga till grund för
nämnda områdens skiljaktigheter. Denna geografiska indelning har
sedermera upptagits av Isidor Flodström, vilken ytterligare sökte
framkonstruera en verklig rasskillnad hos de tre områdenas
befolkningar. Mot denna "rasteori" har prof. Sven Wicksell vänt sig, idet
han påpekat, att de nämnda skillnaderna bero på de olika sociala
förhållanden, under vilka befolkningarna leva. Han anser, att de
skillnader i demografiskt hänseende, som finnas i vårt land,
uteslutande bero på miljöskiljaktigheter, på olika inre struktur hos
befolkningen, framför allt i socialt hänseende. Härom kan nog heller
intet tvivel råda. Många exempel på stora differenser i
fruktsamheten hos samma ras vid samma tid men under olika sociala
förhållanden kunna framdragas. Vi ha t. ex. judarna, vilka i Ryssland
uppvisa en hög nativitet i likhet med landets övriga invånare,
medan de t. ex. i Tyskland ha ett lågt födelsetal liksom tyskarna själva;
skillnaden utan tvivel beroende på den olika levnadsstandard de
båda länderna ha.
De stora skiljaktigheter i våra läns födelsetal, som vi påvisat, bero
sålunda icke på någon rasskillnad hos befolkningen, utan torde ha
sin förklaring helt och hållet i de skilda sociala miljöförhållanden,
som äro rådande i de olika länen, och huvudsakligen då i den
relativa förekomsten av tättbebyggda samhällen, städer och
industriorter m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
